När diskussioner förs om att stänga av gator för obehörig fordonstrafik återkommer ofta samma invändning från näringslivet: bilisterna är de köpstarka kunderna, och om tillgängligheten med bil försämras riskerar handeln att tappa omsättning. Men hur väl stämmer den bilden?
I examensarbetet Effekt på detaljhandel vid införande av bilfria gator i Lund har miljövetaren Irmeli Grongstad undersökt just denna fråga. Genom en omfattande fältstudie med drygt 500 enkäter i tio detaljhandelsbutiker längs Klostergatan, Bangatan och Stora Gråbrödersgatan analyseras hur olika kundgrupper handlar och hur de säger att de skulle agera om gatorna blev permanenta gågator.
Bilisterna handlar för mer – men utgör en liten del av kundunderlaget
Studien bekräftar delvis handlarnas bild. Bilister som parkerar direkt på de aktuella gatorna spenderar i genomsnitt mer per shoppingtur än kunder som går eller cyklar. De gör samtidigt mer målinriktade inköp och besöker färre butiker under varje besök.
Samtidigt visar studien att denna grupp är betydligt mindre än många föreställer sig. Fotgängare utgör den största kundgruppen och står för omkring 40 procent av alla besök. De kunder som parkerar direkt på de studerade gatorna utgör däremot endast 6–12 procent av kundflödet och svarar för 11–16 procent av den totala omsättningen.
De flesta bilister skulle ändra sitt beteende
Den kanske mest intressanta slutsatsen handlar om hur kunderna själva uppger att de skulle agera om gatorna blev bilfria.
Omkring 60 procent av de bilister som parkerar på gatan svarar att de skulle fortsätta handla där genom att parkera i ett närliggande parkeringshus eller välja ett annat färdsätt. Det innebär att en stor majoritet av omsättningen från denna kundgrupp inte försvinner, utan snarare förändrar hur kunderna tar sig till butikerna.
När Grongstad väger samman olika scenarier uppskattas det totala kundbortfallet till endast omkring 3–5 procent.
Studien visar också att detta bortfall kan kompenseras om antalet fotgängare ökar. Om enbart gångtrafiken ökar krävs en ökning på mellan 12 och 28 procent för att ersätta den förlorade omsättningen.
Gaturummets kvalitet blir avgörande
Examensarbetet pekar därför på att frågan inte främst handlar om huruvida bilar tillåts eller inte, utan om hur gaturummet utformas. Om fler människor väljer att promenera, vistas och handla i området kan den minskade biltrafiken vägas upp av ett större kundunderlag.
Det ligger också i linje med erfarenheter från många europeiska stadskärnor, där förbättrade gångmiljöer ofta har lett till fler besökare och ett ökat folkliv. Hur stor effekten blir beror dock på den lokala utformningen och kan inte generaliseras till alla platser.
Slutsats
Studien från Lunds universitet ger ett mer nyanserat perspektiv än den bild som ofta dominerar debatten. Ja, bilister som parkerar på gatan handlar i genomsnitt för mer per besök. Men de utgör en liten del av den totala kundbasen, och de flesta uppger att de skulle fortsätta handla även om gatorna blev bilfria.
Resultaten tyder därför på att ett bilförbud i sig inte behöver innebära ett allvarligt hot mot detaljhandeln. Avgörande för utvecklingen blir i stället om gaturummet utformas så att fler människor väljer att vistas, promenera och handla där. Då kan stadskärnans viktigaste konkurrensfördel – den levande stadsmiljön – också bli dess största ekonomiska tillgång.
/Alfred Skogberg
PS. Stöd vårt långsiktiga arbete genom att bli månadsgivare. Klicka här!