Inför valet har Renoveringsraseriet ställt frågor till riksdagspartierna. Så här svarar Larry Söder – riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
1. Nationell bevarandefond
Bakgrund: Mängder av byggnadsdetaljer är i stort behov av varsamt underhåll. Ofta är det billigare att kassera och köpa nytt än att renovera. Ett förslag har presenterats om en statlig fond som ska ge ekonomiskt stöd till fastighetsägare som väljer att bevara och reparera istället för att riva ut byggnadsdetaljer. En sådan fond skulle kunna finansieras med intäkter från reavinstskatten.
Fråga: Anser ni att en sådan fond bör införas? Motivera!
Fördjupning:
https://www.svd.se/a/73Ej7K/renoveringsraseriet-ny-fond-skulle-kunna-bevara-kulturmiljoer
Svar: Vi ser värdet av att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar och att öka återbruket i byggsektorn. Vår utgångspunkt är att återbruk i första hand ska främjas genom förenklade regler, tydligare standarder, utvecklade klimatdeklarationer, bättre dokumentation för byggprodukter och starkare incitament för cirkulära lösningar. Återbruk ska vara ett enkelt och konkurrenskraftigt alternativ.
En nationell bevarandefond har vi dock inte tagit ställning till. Om en fond skulle övervägas anser vi inte att den bör finansieras genom reavinstskatten, som vi vill avskaffa för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
2. Reformera ROT
Bakgrund: Dagens ROT-avdrag stimulerar ofta utbyte av fullt fungerande byggnadsdelar framför bevarande och underhåll.
Fråga: Bör avdraget förändras så att det i högre grad gynnar reparation, restaurering och traditionellt hantverk? Motivera!
Fördjupning:
https://www.svd.se/a/bm1x4g/skogberg-och-palm-rotavdrag-ska-inte-ga-till-resurssloseri
Svar: ROT-avdraget är en frihetsreform som har minskat svartarbete, skapat jobb och stimulerat investeringar i bostäder. Vi vill utvidga det till att även inkludera nyproduktion av småhus, som villor och radhus, samt komplementbyggnader som Attefallshus eller garage.
Vi är öppna för att titta närmare på hur ROT kan utvecklas för att i högre grad främja kvalitet, hållbarhet, reparationer, restaurering och traditionellt hantverk. Utgångspunkten måste i så fall vara att regelverket fortsatt ska vara enkelt och förutsägbart för hushållen.
3. Bruksvärdessystemet
Bakgrund: Många fastighetsägare får i dag på grund av bruksvärdessystemet bättre ekonomisk avkastning genom omfattande standardhöjningar, där fungerande inredningar rivs ut för att motivera högre hyror.
Fråga: Vill ni förändra bruksvärdessystemet så att bevarande och långsiktigt underhåll blir mer ekonomiskt attraktivt? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Kristdemokraterna står bakom bruksvärdessystemet, men vi ser behov av en friare hyressättning i nyproduktion. Förändringar av hyressättningen efter renoveringar bör genomföras varsamt, ansvarsfullt och långsiktigt. Det är viktigt att både hyresgästernas trygghet och fastighetsägarnas möjligheter att förvalta sina fastigheter värnas. Vi delar uppfattningen att varsamt underhåll och långsiktig förvaltning måste löna sig bättre.
4. Nationella riktlinjer för varsam renovering och återbruk för Allmännyttan
Bakgrund: Flera kommunala bostadsbolag har efter kritik förändrat sina arbetssätt och valt att satsa på varsamhet.
Fråga: Bör staten ställa tydligare krav på att allmännyttan ska prioritera varsamt underhåll, återbruk och minimerade utrivningar? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Vi vill att återbruk ska vara ett enkelt och konkurrenskraftigt alternativ och att varsam renovering ska uppmuntras. Det behövs tydligare standarder och bättre dokumentation för byggprodukter, så att hållbara val blir enklare att göra i praktiken. Däremot är vi försiktiga med nationell detaljstyrning av allmännyttans verksamhet. Vi tror mer på vägledning, kunskapsspridning och goda incitament. Kristdemokraterna vill minska regelkrångel och administrativa hinder som fördyrar byggande och förvaltning och som i förlängningen leder till högre hyror.
5. Ändra skrivningen i Plan- och bygglagen (PBL)
Bakgrund: Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet i PBL efterlevs dåligt i dag, vilket leder till att kulturvärden går förlorade vid ombyggnader och renoveringar.
Fråga: Vill ni skärpa lagstiftningen eller ge Boverket och länsstyrelserna tydligare direktiv om tillsyn så att PBL:s bevarandeparagraf tas på större allvar? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Det är viktigt att bostadspolitiken rymmer perspektiv som estetiska värden, vacker arkitektur och god stadsplanering. Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet är viktiga och ska respekteras. Vårt fokus ligger i första hand på bättre efterlevnad av befintliga regler och tydligare vägledning, snarare än nya lagkrav som riskerar att fördyra och försvåra byggandet.
6. Klimat- och livscykelanalyser innan rivning
Bakgrund: Rivning innebär stora koldioxidutsläpp och att värdefulla resurser går förlorade. Ändå beviljas rivningslov idag ofta helt utan att fastighetens faktiska klimatpåverkan eller återbrukspotential har utretts genom en livscykelanalys (LCA).
Fråga: Vill ert parti göra det obligatoriskt att en oberoende part genomför en livscykelanalys innan ett rivningslov kan beviljas? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Vi är emot generella krav på obligatoriska livscykelanalyser i alla sådana ärenden. Det kommer att göra det svårare, dyrare och mer tidskrävande att genomföra nödvändiga rivningar.
7. Bygglovsbefriade åtgärder i kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Bakgrund: Generella undantag från bygglovsplikt riskerar att successivt förändra kulturhistoriskt värdefulla områden utan att någon antikvarisk bedömning görs.
Fråga: Bör reglerna för bygglovsbefriade åtgärder förändras eller begränsas i kulturhistoriskt värdefulla miljöer? Motivera!
Svar: Vi ser snarare ett behov av att införa fler bygglovsbefriade åtgärder, så länge de inte innebär någon inskränkning av en grannes utsikt eller motsvarande och inte medför någon allvarlig risk för fukt eller annan skada på byggnaden om åtgärden inte utförs fackmannamässigt.
Exempel på åtgärder där bygglovsbefrielse bör övervägas är byte av uppvärmningssystem, byte av fönster, byte av garageport samt uppförande av genomsiktliga plank upp till två meters höjd som inte gränsar till en grannfastighet.
Fördjupning:
8. Vilseledande hållbarhetsmarknadsföring
Bakgrund: Många omfattande utrivningar marknadsförs som klimatåtgärder trots att fullt fungerande byggnadsdelar kastas.
Fråga: Behöver reglerna kring hållbarhetspåståenden och gröntvätt skärpas inom bygg- och fastighetssektorn? Motivera!
Fördjupning:
https://renoveringsraseriet.se/arets-grontvattare
Svar: Hållbarhetskommunikationen ska vara korrekt och kunna styrkas. Företag ska inte kunna marknadsföra åtgärder som klimat- eller hållbarhetsinsatser om de i praktiken leder till onödigt resursslöseri eller ökade utsläpp. Konsumenter, hyresgäster och fastighetsägare ska kunna lita på att kommunikationen bygger på faktiska resultat och transparent redovisning.
9. Civilsamhället, tillsynsansvar och rättssäkerhet
Bakgrund: Ideella organisationer spelar en avgörande roll genom att granska, sprida kunskap och värna kulturmiljöer. Samtidigt har statliga stöd minskat, och ansvaret för att upptäcka och stoppa felaktiga rivningar eller förvanskningar vältras ofta över på civilsamhället och enskilda medborgare som tvingas verka som ”poliser” och överklaga beslut.
Fråga: Vill ert parti säkerställa långsiktiga förutsättningar för civilsamhället, och samtidigt stärka myndigheternas och kommunernas tvingande tillsynsansvar så att rättssäkerheten upprätthålls? Motivera!
Fördjupning:
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Gy5byB/23-organisationer-regeringen-tystar-oss-i-civilsamhallet
Svar: Kristdemokraterna ser civilsamhället som en viktig partner i arbetet med att värna kulturmiljöer, stärka lokalt engagemang och utveckla attraktiva platser. Civilsamhället är en central samhällsbärare som bidrar med kunskap, engagemang och granskning.
Samtidigt ska tillsynsansvaret ligga hos ansvariga myndigheter och kommuner. Rättssäkerheten får inte vara beroende av att ideella organisationer eller enskilda medborgare fungerar som kontrollfunktioner. Vi för en nära dialog med civilsamhället för att säkerställa att alla goda krafter kommer till sin rätt.
10. Avfallshierarkin
Bakgrund: EU:s avfallshierarki är en del av miljöbalken och därmed svensk lag. Den anger att avfall i första hand ska förebyggas och att återanvändning ska prioriteras framför återvinning. Trots detta slängs stora mängder fullt fungerande byggnadsdelar ut varje år, utan konsekvens för den som kasserar materialet.
Fråga: Vill ni säkerställa att avfallshierarkin får ett tydligare och mer tvingande genomslag vid renoveringar och ombyggnationer? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Ja, avfallshierarkin bör få större genomslag i praktiken. Vi vill stärka incitamenten för återbruk och cirkulära lösningar genom förenklade regler, tydligare standarder, bättre dokumentation och utvecklade klimatdeklarationer. Återanvändning och återbruk bör i högre grad vara förstahandsval när det är tekniskt och miljömässigt motiverat. Vår utgångspunkt är att återbruk ska vara ett enkelt och konkurrenskraftigt alternativ och att innovation ska premieras framför ökad detaljreglering. På så sätt kan vi minska resursanvändning och utsläpp genom hela byggprocessen och byggnadens livscykel.