Samtliga riksdagspartier har fått tio frågor att besvara av Renoveringsraseriet. Så här svarar Miljöpartiets Amanda Palmstierna, som är bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, samt riksdagsledamot i civilutskottet.
1. Nationell bevarandefond
Bakgrund: Mängder av byggnadsdetaljer är i stort behov av varsamt underhåll. Ofta är det billigare att kassera och köpa nytt än att renovera. Ett förslag har presenterats om en statlig fond som ska ge ekonomiskt stöd till fastighetsägare som väljer att bevara och reparera istället för att riva ut byggnadsdetaljer. En sådan fond skulle kunna finansieras med intäkter från reavinstskatten.
Fråga: Anser ni att en sådan fond bör införas? Motivera!
Fördjupning: https://www.svd.se/a/73Ej7K/renoveringsraseriet-ny-fond-skulle-kunna-bevara-kulturmiljoer
Svar: För att kraftigt minska klimatpåverkan från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtid, användning och rivning. Kostnaden för klimat och resurser för en rivning ska också belasta klimatkraven för den nya byggnad som uppförs på platsen. Genom att ställa krav på gränsvärden för klimatutsläppen för hela processen kommer bevarande och ett ökat återbruk att löna sig.
Rivningar av hela fastigheter behöver minimeras och vissa rivningar sker idag utan tillräcklig konsekvensanalys. Vi vill därför utreda om det finns ett behov av en nationell strategi för att förebygga rivningar. Genom att rivningar undviks samt att material och byggelement från gamla byggnader används minskas inte bara klimatpåverkan och resursanvändningen utan man kan även spara kulturvärden som annars skulle försvinna för alltid. Det bästa är i stort sett alltid att renovera och återanvända saker på plats istället för att riva eller byta ut. En nationell bevarandefond kan utgöra ett komplement och ett styrmedel för ett ökat bevarande av byggnader, men det är inte ett förslag vi i nuläget har tagit ställning till.
2. Reformera ROT
Bakgrund: Dagens ROT-avdrag stimulerar ofta utbyte av fullt fungerande byggnadsdelar framför bevarande och underhåll.
Fråga: Bör avdraget förändras så att det i högre grad gynnar reparation, restaurering och traditionellt hantverk? Motivera!
Fördjupning:
https://www.svd.se/a/bm1x4g/skogberg-och-palm-rotavdrag-ska-inte-ga-till-resurssloseri
Svar: ROT-avdraget behöver utvecklas för att styras mot hållbara åtgärder och samtidigt behöver bredare målgrupper än idag kunna omfattas av ROT eller ett motsvarande stöd. För att fler målgrupper ska kunna innefattas kan ett grönt rotavdrag behöva kombineras med ett grönt stöd riktat mot fastighetsägare av flerbostadshus, exempelvis bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter. Genom detta underlättas för energieffektiviseringar och åtgärder som förbättras fastigheternas långsiktiga bevarande. Vi vill genom detta stärka bevarande, underhåll och energieffektivisering i byggnader.
3. Bruksvärdessystemet
Bakgrund: Många fastighetsägare får i dag på grund av bruksvärdessystemet bättre ekonomisk avkastning genom omfattande standardhöjningar, där fungerande inredningar rivs ut för att motivera högre hyror.
Fråga: Vill ni förändra bruksvärdessystemet så att bevarande och långsiktigt underhåll blir mer ekonomiskt attraktivt? Motivera!
Fördjupning: https://renoveringsraseriet.se/bruksvardessystemet-leder-till-slit-och-slang/
Svar: Det är viktigt att fastigheter varsamt underhålls för att bibehålla ett funktionellt skick och bevara dess kulturella prägel. Vi värnar bruksvärdesprincipen men är öppna för väl avvägda förändringar inom systemet för att primera bevarande. Standardhöjningar som sker för att motivera hyreshöjningar ska motverkas. Vi anser att plan- och bygglagens föreskrifter om underhåll och varsamhet behöver ses över i syfte att säkerställa att befintliga byggnader bibehålls i ett gott skick.
4. Nationella riktlinjer för varsam renovering och återbruk för Allmännyttan
Bakgrund: Flera kommunala bostadsbolag har efter kritik förändrat sina arbetssätt och valt att satsa på varsamhet.
Fråga: Bör staten ställa tydligare krav på att allmännyttan ska prioritera varsamt underhåll, återbruk och minimerade utrivningar? Motivera!
Fördjupning: https://renoveringsraseriet.se/svenska-bostaders-helomvandning/
Svar: För att kunna undvika rivningar är det viktigt att fastigheter varsamt underhålls, och att det finns styrmedel och incitament för återbruk. Vi anser att plan- och bygglagens föreskrifter om underhåll och varsamhet behöver ses över i syfte att säkerställa att befintliga byggnader bibehålls i ett gott skick, men att detta behöver gälla samtliga fastigheter och inte enbart allmännyttan.
5. Ändra skrivningen i Plan- och bygglagen (PBL)
Bakgrund: Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet i PBL efterlevs dåligt i dag, vilket leder till att kulturvärden går förlorade vid ombyggnader och renoveringar.
Fråga: Vill ni skärpa lagstiftningen eller ge Boverket och länsstyrelserna tydligare direktiv om tillsyn så att PBL:s bevarandeparagraf tas på större allvar? Motivera!
Fördjupning: https://renoveringsraseriet.se/nykoping-forvanskar-blaklassade-hus/
Svar: Ja. Vi har höga kulturvärden i vårt byggda bestånd som vi ska värna. Det som rivs eller förvanskas är förlorat för alltid. För att kunna undvika rivningar och ovarsamma renoveringar och ombyggnationer anser vi att plan- och bygglagens föreskrifter om underhåll och varsamhet behöver ses över.
6. Klimat- och livscykelanalyser innan rivning
Bakgrund: Rivning innebär stora koldioxidutsläpp och att värdefulla resurser går förlorade. Ändå beviljas rivningslov idag ofta helt utan att fastighetens faktiska klimatpåverkan eller återbrukspotential har utretts genom en livscykelanalys (LCA).
Fråga: Vill ert parti göra det obligatoriskt att en oberoende part genomför en livscykelanalys innan ett rivningslov kan beviljas? Motivera!
Fördjupning: https://renoveringsraseriet.se/stora-nyheter-allmannyttan-ska-renovera-varsamt/
Svar: Idag är rivningslov inte ett krav för alla typer av byggnader. Vi anser att rivningslov alltid ska vara ett krav vid rivning av en byggnad och att det ska kunna nekas av resurshushållningsskäl. Förutsättningarna för rivningslov behöver skärpas och livscykelanalyser införas. Det behöver bli svårare att få rivningslov om man efter bevarande och mindre åtgärder kan uppnå ändamålet med användningen.
Det behövs ett nationellt mål för att öka andelen byggmaterial som återbrukas eller återanvänds från rivning, renovering och nybyggnation. Samtidigt får inte ett sådant mål skapa incitament för ökad rivning för att uppnå mer återbrukat material i byggsektorn. För i grunden behövs även en betydligt striktare hållning till rivning generellt. Idag finns ett stort överskott av möjligt återbrukat material men efterfrågan är låg.
7. Bygglovsbefriade åtgärder i kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Bakgrund: Generella undantag från bygglovsplikt riskerar att successivt förändra kulturhistoriskt värdefulla områden utan att någon antikvarisk bedömning görs.
Fråga: Bör reglerna för bygglovsbefriade åtgärder förändras eller begränsas i kulturhistoriskt värdefulla miljöer? Motivera!
Fördjupning: https://www.youtube.com/shorts/7uIDoht_OVM
Svar: Regeringen har ändrat regelverket så att endast byggnader och områden som pekats ut av kommunen som värdefulla i översiktsplanen ska omfattas av bygglovsplikt, om inte bygglovsplikten framgår av detaljplan eller särskilda områdesbestämmelser. Konsekvensen av detta är att ett stort antal åtgärder inte längre kommer att prövas i förväg. Risken för förvanskning och för att stora kulturhistoriska värden går förlorade är uppenbar. Förändringen kommer att innebära en skarp skillnad mellan de byggnader som pekats ut som värdefulla och alla andra byggnader, som då riskerar att uppfattas som “värdelösa” i kontexten. Krav på lov är ett viktigt instrument för samhället för att värna arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Våra gemensamma kulturmiljöer behöver bevaras och för detta krävs ett bra skydd och system som säkerställer detta.
8. Vilseledande hållbarhetsmarknadsföring
Bakgrund: Många omfattande utrivningar marknadsförs som klimatåtgärder trots att fullt fungerande byggnadsdelar kastas.
Fråga: Behöver reglerna kring hållbarhetspåståenden och gröntvätt skärpas inom bygg- och fastighetssektorn? Motivera!
Fördjupning:
https://renoveringsraseriet.se/arets-grontvattare
Svar: Det behövs både styrmedel och incitament för återbruk och bevarande av värdefulla fastigheter. För att kraftigt minska klimatpåverkan från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnaders hela livstid, det vill säga under byggtid, användning och rivning. Detta kommer att öka antalet faktiska och konkreta klimatåtgärder och stimulera till bevarande. På samma sätt som lagstiftning mot greenwashing nu tas fram inom EU, kan motsvarande behövas inom bygg- och fastighetssektorn.
9. Civilsamhället, tillsynsansvar och rättssäkerhet
Bakgrund: Ideella organisationer spelar en avgörande roll genom att granska, sprida kunskap och värna kulturmiljöer. Samtidigt har statliga stöd minskat, och ansvaret för att upptäcka och stoppa felaktiga rivningar eller förvanskningar vältras ofta över på civilsamhället och enskilda medborgare som tvingas verka som ”poliser” och överklaga beslut.
Fråga: Vill ert parti säkerställa långsiktiga förutsättningar för civilsamhället, och samtidigt stärka myndigheternas och kommunernas tvingande tillsynsansvar så att rättssäkerheten upprätthålls? Motivera!
Fördjupning:
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Gy5byB/23-organisationer-regeringen-tystar-oss-i-civilsamhallet
Svar: Civilsamhället är en bärande samhällskraft. Det stärker demokratin och sammanhållningen genom att människor från olika bakgrunder möts för att dela kunskaper samt bidrar till att makten granskas. Miljöpartiet vill värna och stärka civilsamhället. Vi vill därför se mer långsiktiga verksamhetsstöd för civilsamhällesorganisationer och ideella organisationer att verka, samt förenkla byråkratin för eldsjälar och ideellt engagerade. Samtidigt är det viktigt att ansvarsutkrävning för att skydda kulturvärden och tillsynsansvar inte hamnar på ideella krafter. Myndigheter och det offentliga måste ha tillräckligt med kunskap och resurser för att säkerställa att PBL:s bevarandebestämmelser efterlevs.
10. Avfallshierarkin
Bakgrund: EU:s avfallshierarki är en del av miljöbalken och därmed svensk lag. Den anger att avfall i första hand ska förebyggas och att återanvändning ska prioriteras framför återvinning. Trots detta slängs stora mängder fullt fungerande byggnadsdelar ut varje år, utan konsekvens för den som kasserar materialet.
Fråga: Vill ni säkerställa att avfallshierarkin får ett tydligare och mer tvingande genomslag vid renoveringar och ombyggnationer? Motivera!
Fördjupning: https://renoveringsraseriet.se/svenska-bostaders-syn-pa-renovering-och-underhall/
Svar: Ja, vi ser att EU:s avfallshierarki behöver ges en större tyngd och genomslag i samhället generellt, och naturligtvis inom bygg- och fastighetssektorn som idag har stora avfallsmängder.
Inom sektorn har det linjära tänket, arbetssätten och affärsmodellerna lett till att vi under lång tid rivit och slängt byggdelar och material som istället hade kunnat återanvändas eller återvinnas. Vi behöver systematiskt ställa om till en mer cirkulär byggnadsprocess, en process där byggnader inte rivs om det inte är absolut nödvändigt och där byggmaterial inte längre ses som avfall utan som en resurs som i första hand återbrukas och återanvänds eller som sista alternativ återvinns. Genom att rivningar undviks eller material och byggelement från gamla byggnader används minskas inte bara klimatpåverkan och resursanvändningen utan man kan även spara kulturvärden som annars skulle försvinna för alltid.