För att ta reda på hur riksdagspartierna tänker om det Renoveringsraseriet lyfter har vi bett dem besvara tio frågor. Här är Socialdemokraternas svar genom Joakim Järrebring, bostadspolitisk talesperson för S.
1. Nationell bevarandefond
Bakgrund: Mängder av byggnadsdetaljer är i stort behov av varsamt underhåll. Ofta är det billigare att kassera och köpa nytt än att renovera. Ett förslag har presenterats om en statlig fond som ska ge ekonomiskt stöd till fastighetsägare som väljer att bevara och reparera istället för att riva ut byggnadsdetaljer. En sådan fond skulle kunna finansieras med intäkter från reavinstskatten.
Fråga: Anser ni att en sådan fond bör införas? Motivera!
Fördjupning:
https://www.svd.se/a/73Ej7K/renoveringsraseriet-ny-fond-skulle-kunna-bevara-kulturmiljoer
Svar: Det är beklagligt när gamla byggdetaljer i behov av renovering byts ut istället för att renoveras av ekonomiska skäl men vi har i nuläget inga förslag på en fond likt den ni beskriver.
2. Reformera ROT
Bakgrund: Dagens ROT-avdrag stimulerar ofta utbyte av fullt fungerande byggnadsdelar framför bevarande och underhåll.
Fråga: Bör avdraget förändras så att det i högre grad gynnar reparation, restaurering och traditionellt hantverk? Motivera!
Fördjupning:
https://www.svd.se/a/bm1x4g/skogberg-och-palm-rotavdrag-ska-inte-ga-till-resurssloseri
Svar: Vi vill reformera ROT-avdraget så att det i blir mer generöst vid energieffektiviseringsåtgärder.
3. Bruksvärdessystemet
Bakgrund: Många fastighetsägare får i dag på grund av bruksvärdessystemet bättre ekonomisk avkastning genom omfattande standardhöjningar, där fungerande inredningar rivs ut för att motivera högre hyror.
Fråga: Vill ni förändra bruksvärdessystemet så att bevarande och långsiktigt underhåll blir mer ekonomiskt attraktivt? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Det viktigaste är att människor har råd att bo kvar även efter renoveringar. Vi vill att man ser över en långsammare och längre infasningsperiod för hyreshöjningar vid renovering.
4. Nationella riktlinjer för varsam renovering och återbruk för Allmännyttan
Bakgrund: Flera kommunala bostadsbolag har efter kritik förändrat sina arbetssätt och valt att satsa på varsamhet.
Fråga: Bör staten ställa tydligare krav på att allmännyttan ska prioritera varsamt underhåll, återbruk och minimerade utrivningar? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Vi vill se ett ökat återbruk och ser positivt på att man bevarar det som går att underhålla. Samtidigt ska boende kunna ställa krav på viss standard. Vi har inga förslag på sådana krav ni föreslår för allmännyttan.
5. Ändra skrivningen i Plan- och bygglagen (PBL)
Bakgrund: Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet i PBL efterlevs dåligt i dag, vilket leder till att kulturvärden går förlorade vid ombyggnader och renoveringar.
Fråga: Vill ni skärpa lagstiftningen eller ge Boverket och länsstyrelserna tydligare direktiv om tillsyn så att PBL:s bevarandeparagraf tas på större allvar? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Det är viktigt att de regler som finns följs. Vi har inga förslag om förändringar i den riktning ni föreslår.
6. Klimat- och livscykelanalyser innan rivning
Bakgrund: Rivning innebär stora koldioxidutsläpp och att värdefulla resurser går förlorade. Ändå beviljas rivningslov idag ofta helt utan att fastighetens faktiska klimatpåverkan eller återbrukspotential har utretts genom en livscykelanalys (LCA).
Fråga: Vill ert parti göra det obligatoriskt att en oberoende part genomför en livscykelanalys innan ett rivningslov kan beviljas? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Det är inget förslag vi har. Det stora problemet på bostadmarkanden idag är att det byggs för lite.
7. Bygglovsbefriade åtgärder i kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Bakgrund: Generella undantag från bygglovsplikt riskerar att successivt förändra kulturhistoriskt värdefulla områden utan att någon antikvarisk bedömning görs.
Fråga: Bör reglerna för bygglovsbefriade åtgärder förändras eller begränsas i kulturhistoriskt värdefulla miljöer? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Det finns idag regler för bevarande av kulturhistoriskt viktiga byggnationer. Vi ser i nuläget inget behov av förändringar av den lagstiftningen.
8. Vilseledande hållbarhetsmarknadsföring
Bakgrund: Många omfattande utrivningar marknadsförs som klimatåtgärder trots att fullt fungerande byggnadsdelar kastas.
Fråga: Behöver reglerna kring hållbarhetspåståenden och gröntvätt skärpas inom bygg- och fastighetssektorn? Motivera!
Fördjupning:
https://renoveringsraseriet.se/arets-grontvattare
Svar: Det är inte ovanligt att klimatpåståenden används slarvigt eller medvetet vilseledande i olika typer marknadsföring eller liknande. Så ska det inte vara, och det är inte uteslutet att mer kan behöva göras.
9. Civilsamhället, tillsynsansvar och rättssäkerhet
Bakgrund: Ideella organisationer spelar en avgörande roll genom att granska, sprida kunskap och värna kulturmiljöer. Samtidigt har statliga stöd minskat, och ansvaret för att upptäcka och stoppa felaktiga rivningar eller förvanskningar vältras ofta över på civilsamhället och enskilda medborgare som tvingas verka som ”poliser” och överklaga beslut.
Fråga: Vill ert parti säkerställa långsiktiga förutsättningar för civilsamhället, och samtidigt stärka myndigheternas och kommunernas tvingande tillsynsansvar så att rättssäkerheten upprätthålls? Motivera!
Fördjupning:
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Gy5byB/23-organisationer-regeringen-tystar-oss-i-civilsamhallet
Svar: Vi socialdemokrater värnar civilsamhället och är mycket kritiska till regeringen och SD valt att skära ner på anslagen till ideella organisationer och på andra sätt försvåra deras arbete. Av de offentliga institutioner som har olika tillsynsansvar ska man kunna förvänta sig att de sköter det ansvaret.
10. Avfallshierarkin
Bakgrund: EU:s avfallshierarki är en del av miljöbalken och därmed svensk lag. Den anger att avfall i första hand ska förebyggas och att återanvändning ska prioriteras framför återvinning. Trots detta slängs stora mängder fullt fungerande byggnadsdelar ut varje år, utan konsekvens för den som kasserar materialet.
Fråga: Vill ni säkerställa att avfallshierarkin får ett tydligare och mer tvingande genomslag vid renoveringar och ombyggnationer? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Vi vill verka för ett ökat återbruk inom byggbranschen. En av de faktorer som bromsar handeln är att återbrukat byggmaterial oftare är dyrare än att köpa nytt och att det är svårt att kvalitetssäkra återbrukat material.
Vi anser därför att det behöver finnas tydliga incitament för företag som tillverkar eller erbjuder tjänster som sätter byggprodukter och emballage på marknaden. Producentansvaret som idag finns på verksamhetsavfall måste tydliggöras, utvecklas och styras mer mot återvinning och återanvändning.
Att inkludera användningen av återbrukade material i byggreglerna är också ett steg vi ser som nödvändigt för att främja hållbart byggande. Därför finns det ett behov av att se över befintliga regelverk. För att öka andelen återbrukade material vill vi även se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulanser på återvunnet material vid upphandling av nybyggnation.
Foto: Andreas Lenner.