För att ta reda på vad de politiska partierna tycker om Renoveringsraseriets frågor har vi bett dem besvara tio frågor. Så här skriver Andreas Lennkvist Manriquez, Bostadspolitisk talesperson (V). Svaren är oredigerade.
1. Nationell bevarandefond
Bakgrund: Mängder av byggnadsdetaljer är i stort behov av varsamt underhåll. Ofta är det billigare att kassera och köpa nytt än att renovera. Ett förslag har presenterats om en statlig fond som ska ge ekonomiskt stöd till fastighetsägare som väljer att bevara och reparera istället för att riva ut byggnadsdetaljer. En sådan fond skulle kunna finansieras med intäkter från reavinstskatten.
Fråga: Anser ni att en sådan fond bör införas? Motivera!
Fördjupning:
https://www.svd.se/a/73Ej7K/renoveringsraseriet-ny-fond-skulle-kunna-bevara-kulturmiljoer
Svar: Vänsterpartiet anser att det behövs starkare incitament för att bevara och reparera byggnadsdetaljer i stället för att riva ut och ersätta dem. Dagens ekonomiska styrmedel gör det ofta mer lönsamt att byta ut fungerande material än att vårda det som redan finns, vilket leder till onödigt resursslöseri, ökade klimatutsläpp och att kulturhistoriska värden går förlorade.
För oss är ett mer cirkulärt byggande en viktig del av klimatomställningen. Att ta tillvara befintliga byggnader och material är ofta betydligt mer resurseffektivt än att producera nytt. Samtidigt bidrar varsam renovering till att bevara den byggda miljöns identitet och kvalitet, både i äldre stadskärnor och i senare bebyggelse med kulturhistoriska värden.
En nationell bevarandefond är ett intressant förslag som kan vara en del av lösningen. Det viktigaste är att ekonomiska styrmedlen faktiskt gör det enklare och mer lönsamt att välja bevarande framför rivning. Vi är därför öppna för olika modeller som kan stärka detta arbete och anser att eventuella stöd bör vara långsiktiga, träffsäkra och tillgängliga för såväl allmännyttan som bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare. Finansieringen behöver utredas närmare, men utgångspunkten bör vara att samhället i högre grad premierar återbruk, varsam renovering och bevarandet av vårt gemensamma kulturarv.
2. Reformera ROT
Bakgrund: Dagens ROT-avdrag stimulerar ofta utbyte av fullt fungerande byggnadsdelar framför bevarande och underhåll.
Fråga: Bör avdraget förändras så att det i högre grad gynnar reparation, restaurering och traditionellt hantverk? Motivera!
Fördjupning:
https://www.svd.se/a/bm1x4g/skogberg-och-palm-rotavdrag-ska-inte-ga-till-resurssloseri
Svar: Ja, vi anser att ROT-avdraget bör reformeras så att det i högre grad främjar reparation, restaurering, underhåll och traditionellt hantverk i stället för att indirekt uppmuntra onödiga utbyten av fullt fungerande byggnadsdelar. Att ta till vara det som redan finns är ofta både mer klimatsmart och mer resurseffektivt än att riva ut och ersätta.
Vänsterpartiet vill göra om dagens ROT-avdrag till ett helt grönt ROT-avdrag, där stödet styrs mot åtgärder som minskar klimatpåverkan, främjar återbruk och förlänger byggnaders livslängd. På så sätt kan skattepengar användas för att driva på den gröna omställningen i stället för ökad resursförbrukning.
Samtidigt ser vi ett större problem med dagens ROT-avdrag: det är ojämnt fördelat och gynnar framför allt hushåll med höga inkomster och stora ekonomiska marginaler. Statens stöd bör i högre grad användas där det gör störst samhällsnytta, exempelvis för energieffektivisering, upprustning av flerbostadshus och renoveringar som bevarar kulturhistoriska värden.
En reform av ROT kan därför både stärka den cirkulära ekonomin och bidra till att värdefull byggnadskultur bevaras. Den kan också skapa bättre förutsättningar för traditionella hantverksyrken och den kompetens som behövs för ett långsiktigt hållbart byggande.
3. Bruksvärdessystemet
Bakgrund: Många fastighetsägare får i dag på grund av bruksvärdessystemet bättre ekonomisk avkastning genom omfattande standardhöjningar, där fungerande inredningar rivs ut för att motivera högre hyror.
Fråga: Vill ni förändra bruksvärdessystemet så att bevarande och långsiktigt underhåll blir mer ekonomiskt attraktivt? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Ja, Vänsterpartiet har återkommande lyft att av bruksvärdessystemet i vissa fall skapar felaktiga incitament och utnyttjas genom att omfattande standardhöjningar och utbyte av fullt fungerande byggnadsdelar kan löna sig bättre än varsamt underhåll och bevarande. Det motverkar en cirkulär och resurseffektiv byggsektor.
Samtidigt är det viktigt att minnas att bruksvärdessystemet en grundbult i den svenska hyresmodellen. Det tillkom för att skydda hyresgäster mot marknadshyror och bidra till rimliga och förutsägbara hyror. Därför måste eventuella förändringar utredas mycket noggrant och genomföras på ett sätt som stärker – inte försvagar – systemet som helhet.
Vår utgångspunkt är att bruksvärdessystemet måste utvecklas så att långsiktigt underhåll, reparation och återbruk premieras i högre grad än onödiga standardhöjningar som leder till rivning av fungerande material. På så sätt kan vi minska byggsektorns klimatpåverkan, hushålla bättre med resurser och samtidigt värna hyresgästernas ställning. Målet är ett bruksvärdessystem som fortsatt är en stark del av den svenska hyresmodellen, men som också bättre stödjer cirkulär hållbarhet och ett mer varsamt byggande.
4. Nationella riktlinjer för varsam renovering och återbruk för Allmännyttan
Bakgrund: Flera kommunala bostadsbolag har efter kritik förändrat sina arbetssätt och valt att satsa på varsamhet.
Fråga: Bör staten ställa tydligare krav på att allmännyttan ska prioritera varsamt underhåll, återbruk och minimerade utrivningar? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Vänsterpartiet ser positivt på åtgärder som främjar varsam renovering, återbruk och minskade utrivningar. Att bevara fungerande byggnadsdelar är ofta bättre både ur ett klimat- och resursperspektiv, samtidigt som det kan bidra till lägre kostnader och därmed minska risken för kraftiga hyreshöjningar.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att allmännyttan består av kommunala bostadsbolag med lokalt ansvar och egna ägardirektiv. Kommunerna har därför ett betydande ansvar för hur renoveringar genomförs. Men vi ser att nationella åtgärder kan vara intressanta om de kan bidra till en mer långsiktig förändring och skapa bättre förutsättningar för varsamt underhåll, ökat återbruk och minimerade utrivningar i hela landet.
Vi är därför positiva till att utreda hur staten kan stärka detta arbete genom tydligare vägledning eller nationella riktlinjer. Målet bör vara att göra det enklare att välja hållbara renoveringsmetoder som värnar både klimatet, kulturvärden och hyresgästernas ekonomi.
5. Ändra skrivningen i Plan- och bygglagen (PBL)
Bakgrund: Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet i PBL efterlevs dåligt i dag, vilket leder till att kulturvärden går förlorade vid ombyggnader och renoveringar.
Fråga: Vill ni skärpa lagstiftningen eller ge Boverket och länsstyrelserna tydligare direktiv om tillsyn så att PBL:s bevarandeparagraf tas på större allvar? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Vänsterpartiet anser att de kulturhistoriska värden som finns i vårt byggda bestånd måste tas till vara bättre än i dag. Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet i plan- och bygglagen är viktiga bestämmelser, men det finns skäl att se över varför de inte alltid får genomslag i praktiken.
Vi är därför positiva till att stärka efterlevnaden av PBL bevarandebestämmelser. Det kan handla både om att ge berörda myndigheter bättre förutsättningar att utöva tillsyn och att se över om lagstiftningen eller tillämpningen behöver förtydligas. Kommunerna har ett stort ansvar i plan- och byggprocessen, men staten har också ett ansvar för att lagstiftningens intentioner faktiskt följs.
Samtidigt är det viktigt att eventuella förändringar utreds noggrant. Reglerna måste vara tydliga, rättssäkra och fungera i hela landet, samtidigt som de ger utrymme för nödvändiga anpassningar av byggnader. Vi ser ett värde i att utveckla styrningen så att varsam renovering, återbruk och bevarande av kulturhistoriska värden får en starkare ställning, utan att skapa onödig byråkrati eller försvåra nödvändigt underhåll och bostadsbyggande.
6. Klimat- och livscykelanalyser innan rivning
Bakgrund: Rivning innebär stora koldioxidutsläpp och att värdefulla resurser går förlorade. Ändå beviljas rivningslov idag ofta helt utan att fastighetens faktiska klimatpåverkan eller återbrukspotential har utretts genom en livscykelanalys (LCA).
Fråga: Vill ert parti göra det obligatoriskt att en oberoende part genomför en livscykelanalys innan ett rivningslov kan beviljas? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Vänsterpartiet ser positivt på åtgärder som kan bidra till att minska byggsektorns klimatpåverkan och öka återbruket av byggmaterial. Att bättre synliggöra de klimatmässiga konsekvenserna av rivning genom exempelvis livscykelanalyser kan därför vara en intressant väg att gå.
Vi har dock i dagsläget inte tagit ställning till om en sådan analys bör vara obligatorisk inför alla rivningslov. Ett obligatorium skulle kunna bidra till mer välgrundade beslut, men det behöver också utredas hur det kan utformas så att det blir rättssäkert, proportionerligt och inte skapar onödig administration eller försvårar nödvändiga åtgärder.
7. Bygglovsbefriade åtgärder i kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Bakgrund: Generella undantag från bygglovsplikt riskerar att successivt förändra kulturhistoriskt värdefulla områden utan att någon antikvarisk bedömning görs.
Fråga: Bör reglerna för bygglovsbefriade åtgärder förändras eller begränsas i kulturhistoriskt värdefulla miljöer? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Vänsterpartiet anser att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer behöver ett starkt skydd. Vi är därför kritiska till generella undantag från bygglovsplikten i sådana miljöer. I vår senaste riksdagsmotion om det nya bygglovsregelverket lyfter vi just det att fler bygglovsbefriade åtgärder riskerar att leda till irreversibla skador på kulturhistoriska värden när antikvariska bedömningar uteblir och prövningen i stället sker först i efterhand genom tillsyn.
Vi vill därför även fortsatt se att antikvarisk expertis involveras när åtgärder berör kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, och motsätter oss generella undantag som försvagar detta skydd. Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet behöver få ett reellt genomslag i praktiken, så att kulturmiljöer bevaras samtidigt som förändringar kan genomföras på ett genomtänkt och hållbart sätt.
8. Vilseledande hållbarhetsmarknadsföring
Bakgrund: Många omfattande utrivningar marknadsförs som klimatåtgärder trots att fullt fungerande byggnadsdelar kastas.
Fråga: Behöver reglerna kring hållbarhetspåståenden och gröntvätt skärpas inom bygg- och fastighetssektorn? Motivera!
Fördjupning:
https://renoveringsraseriet.se/arets-grontvattare
Svar: Ja, vi ser att det finns anledning att se över hur hållbarhetspåståenden inom bygg- och fastighetssektorn används och följs upp. Klimatarbete måste självklart alltid bygga på verkliga utsläppsminskningar och ett mer resurseffektivt byggande, inte på att åtgärder marknadsförs som hållbara utan att den faktiska klimatnyttan är tydlig.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att öka fokus på underhåll, varsam renovering och återbruk av fungerande byggnadsdelar. Samtidigt behöver eventuella nya regler utformas på ett genomtänkt sätt med tydliga kriterier och god rättssäkerhet.
9. Civilsamhället, tillsynsansvar och rättssäkerhet
Bakgrund: Ideella organisationer spelar en avgörande roll genom att granska, sprida kunskap och värna kulturmiljöer. Samtidigt har statliga stöd minskat, och ansvaret för att upptäcka och stoppa felaktiga rivningar eller förvanskningar vältras ofta över på civilsamhället och enskilda medborgare som tvingas verka som ”poliser” och överklaga beslut.
Fråga: Vill ert parti säkerställa långsiktiga förutsättningar för civilsamhället, och samtidigt stärka myndigheternas och kommunernas tvingande tillsynsansvar så att rättssäkerheten upprätthålls? Motivera!
Fördjupning:
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Gy5byB/23-organisationer-regeringen-tystar-oss-i-civilsamhallet
Svar: Vänsterpartiet anser att ett starkt civilsamhälle är en grundbult i en fungerande demokrati. Ideella organisationer, föreningar och engagerade medborgare bidrar med viktig kunskap, bevakar maktutövning och uppmärksammar brister som annars riskerar att passera obemärkta. Därför behöver deras långsiktiga förutsättningar stärkas, bland annat genom stabila och förutsägbara stödformer.
Samtidigt är det inte rimligt att ansvaret för att skydda kulturmiljöer, följa lagstiftningen och upptäcka felaktiga beslut i praktiken läggs på ideella krafter. Det offentliga måste ta ett tydligare ansvar. Kommuner och myndigheter behöver ha tillräckliga resurser och kompetens för att bedriva en fungerande tillsyn och säkerställa att plan- och bygglagens krav på varsamhet och skydd av kulturvärden efterlevs.
Vänsterpartiet vill därför både värna ett starkt civilsamhälle och stärka den offentliga kontrollen. Engagemang från föreningar och medborgare ska vara ett viktigt komplement till demokratin – inte en ersättning för att staten och kommunerna tar sitt lagstadgade ansvar. Rättssäkerheten ska inte vara beroende av att ideella krafter orkar driva varje enskilt fall.
10. Avfallshierarkin
Bakgrund: EU:s avfallshierarki är en del av miljöbalken och därmed svensk lag. Den anger att avfall i första hand ska förebyggas och att återanvändning ska prioriteras framför återvinning. Trots detta slängs stora mängder fullt fungerande byggnadsdelar ut varje år, utan konsekvens för den som kasserar materialet.
Fråga: Vill ni säkerställa att avfallshierarkin får ett tydligare och mer tvingande genomslag vid renoveringar och ombyggnationer? Motivera!
Fördjupning:
Svar: Vänsterpartiet anser att vi måste ställa om från ett slit- och slängsamhälle till en mer cirkulär ekonomi där resurser används mer effektivt och där återbruk prioriteras framför att riva ut och ersätta fungerande material. Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets resursanvändning och klimatpåverkan, och därför behöver vi bli bättre på att bevara, reparera och återanvända befintliga byggnadsdelar.
Vi är positiva till att avfallshierarkin får ett tydligare genomslag även vid renoveringar och ombyggnationer. Det kan handla om starkare krav på att utreda möjligheten till återbruk innan fullt fungerande material kasseras, bättre vägledning och tydligare ansvar för byggherrar och fastighetsägare. Samtidigt behöver regler utformas så att de är praktiskt genomförbara och tar hänsyn till exempelvis säkerhet, tillgänglighet och byggnaders kulturhistoriska värden.
För Vänsterpartiet är utgångspunkten att det ska vara enklare och mer lönsamt att vårda och återbruka befintliga byggnader än att riva ut och ersätta fungerande material.
PS. Renoveringsraseriet har tiotusentals följare i sociala medier men bara en bråkdel är månadsgivare. För att arbeta långsiktigt är det av största vikt att vi får flera som bidrar med ett valfritt belopp varje månad. Då kan vi lättare planera långsiktigt. Har du möjlighet att stötta oss med summan av en kopp kaffe i månaden är det värdefullt. Klicka här för att bli månadsgivare via Swish återkommande betalning.
Och stort tack till dig som stöttar Renoveringsraseriet!