Kan ett billackat fönster vara något? Hur autentiskt kan det i så fall vara? Renoveringsraseriet granskar företaget VELFAC som använder sig av sprutlackerad färg men som påstår sig basera sitt arbete på klassisk fönstertradition.
Autentisk design med aluminium och lågemissionsglas?
”VELFAC Classic är optimal för energirenovering i autentisk design. Här förenas moderna krav på isoleringsförmåga med ursprungliga kvaliteter i fönster, som de såg ut för 200 år siden.”
VELFAC är ett internationellt företag med verksamhet i Danmark, Sverige, Irland, England och Polen, som producerar och marknadsför fönster i trä-, aluminium- och kompositmaterial. Företaget skall enligt egen utsago ha funnits på marknaden i mer än 50 år och marknadsför sig som säljare av eleganta och unika fönster- och fasadlösningar i högkvalitativa och samtida material. I den här texten vill vi kritiskt granska vad företaget, som ett exempel på fönsterföretag som påstår sig sälja fönster för användning i kulturhistorisk kontext, egentligen säljer.
Den citerade texten ovan, med svenskt/danskt ordval, kommer från VELFACs webbsida där de berättar om sina kombinerade trä- och aluminiumfönster. Jag är osäker på vad VELFAC egentligen menar med en ”autentisk design” och vad det är för kvaliteter som anses vara ursprungliga. Man kan emellertid ganska snabbt sluta sig till att det knappast är materialvalen som avses. Varken planglas, lågemissionsglas eller aluminium existerade för 200 år sedan. Inte heller den typ av virke som VELFAC använder i sina fönster har särskilt mycket med traditionellt fönstervirke att göra.När det kommer till design i egenskap av formgivning har VELFAC en tämligen bred katalog med ett flertal varianter som förekommit på marknaden under de senaste 200-åren. Men att hävda att de erbjuder fönster som de såg ut för 200 år sedan är att gå väl långt. Detta eftersom VELFACs fönster på ett antal punkter kraftigt avviker från hur fönster såg ut för 200 år sedan.
1800-talets variation av profiler saknas
”Karm/båg-designen på VELFAC Classic fönster är baserad på klassisk fönstertradition”, skriver VELFAC på sin hemsida. Vi har ställt frågor om valmöjligheterna kring profiler till VELFAC, men inte fått svar. Existerar bara en profil? Efter vad vi kan utläsa från hemsidan ser vi endast en typ av kvartsstavsprofil som var populär kring förra sekelskiftet och in i den tidigmoderna eran. 1800-talets variation av profiler saknas.
Fingerskarvat virke gör ett icke-problem till ett problem
Till fönsterkarmar och till poster i trä/aluminium-element använder VELFAC FSC®-certifierad furu från ansvarsfullt skogsbruk. Men var träet ursprungligen kommer ifrån framgår inte. Träet är laminerat med fingerskarvade ämnen vilket VELFAC menar ger en formstabil produkt och bästa utnyttjande av rå-träet. I praktiken är formstabilitet på äldre träfönster ett marginellt problem. Valet av trä i äldre fönster är noggrant valt av hantverkaren och utgörs av massiva längder i formstabil kärnfuru, tätvuxet, med högt motstånd mot röta. Att rikta en slagen båge är dessutom något som en fönsterhantverkare enkelt kan göra till en rimlig summa om oturen varit framme.
Genom att fingerskarva båg- och karmmaterial skulle man kunna hävda att ett icke-problem gjorts till ett problem. Limskarvat trä innebär fler diffusionstäta barriärer där eventuell fukt kan hindras att ta sig ut ur träet. Limskarvarna kommer över tid även att spricka vilket alla skarvar obevekligen gör med tiden. Att fingerskarva trä för bågar menar jag handlar mindre om nödvändigheten att skapa formstabilitet. Det handlar snarast om att kunna använda virke utan att behöva välja virke genom att kontrollera dess inneboende potentiella vridkrafter. Fingerskarvningen är med andra ord ett tecken på fabrikstillverkning där skarvningen utgör en standardlösning. För på så så kan den interna effektiviteten öka. Och då kan man minska på kvalitetskontroller men ändå hålla priset nere.
VELFAC skriver vidare att deras trä och aluminiumfönster innehåller 60 procent kärnvirke. Vad det här i praktiken betyder är svårt att klarlägga. Innebär det ett medvetet val av virke till fönstrets olika delar så att man nyttjar 100 procent kärnvirke i ytterbågen så som sig bör, och splintvedsvirke i innerbågarna? Eller är det en generell inköpsprocentsats där virket kan ta vilken väg som helst i fabriken och det ena fönstret består helt av kärnvirke och det andra inget alls?
Färg och målning – som lacken på en bil
De utvändiga aluminiumbågarna är polyester-pulverlackerade. VELFAC skriver att ytan påminner om lacken på en bil. Sådana ytbehandlingar har förstås inga fönster tidigare haft. Historiska fönster är målade med pensel och linoljefärg. I ytan ska man kunna se spåren av penseln och glansen skall vara halvblank till matt.
VELFAC använder vattenbaserad färg för att måla virket. Vattenbaserad färg innebär en färg som i torrt tillstånd består av en tät plastpolymer. Plastfärg är ett dåligt val av färg på fönster av flera anledningar. Först och främst skapar färgen en tät polymer som fungerar som en regnkappa för fönstret. Så länge polymeren är 100 procent tät skyddar den träet väl mot fukt och röta, men vid första lilla spricka i polymeren kommer fukt att ta sig in, krypa kapillärt genom träet och sedan inte kunna avgå i form av vattenånga när träet värms av solen. På det här sättet kommer virket över tid att mättas med fukt varpå röta uppstår.
Plastfärg utgör även en stor källa till mikroplastutsläpp. Enligt Earth Actions rapport ”Plastic paints, the environment”, som utgavs 2021 bedömdes färg vara den enskilt största orsaken till mikroplaster i världshaven. Forskarna slog fast att plastutsläpp från färg globalt ligger i storleksordningen av 5,2 – 9,8 miljoner ton per år.
Hur färgen beläggs på VELFAC trädetaljer framgår inte. Det troliga är dock att bågar och karmar sprutmålas, varför vi vill påminna om att klassiska träfönster alltid handmålats med pensel och linoljefärg.
Aluminiumlister stänger in fukt
VELFACS fönster är byggda på ett system av kraftiga enkelbågar för isolerglaskasetter. Det innebär att samtliga glas sitter i samma båge. Isolerglaskasetterna är fästa i bågen med trä- eller aluminiumlister. Detta innebär i sin tur att glasen saknar utvändigt kitt typiskt för klassiska träfönster. Att använda aluminiumlister i botten på träfönster har också visat sig vara en dålig lösning. Detta eftersom metallen stänger in fukt och är en bidragande orsak till röta i bågarnas bottenstycken. Praxis bland fönsterhantverkare idag är att avlägsna dessa när ytterbågar renoveras.
Omålade beslag – en markör för utbytta fönster
Exakt vilka beslag VELFAC erbjuder framgår inte. Man får dock förutsätta att beslagen är moderna och utförda i rostfritt stål utomhus och förnicklade inomhus. Av VELFACS information framgår i vilket fall inte att de skulle tillhandahålla kulturbeslag. Utvändiga beslag har historiskt alltid målats i fönstrets färg, en rostskyddsbehandling som fungerar väl utom möjligen i de allra mest utsatta områden. Moderna beslag i rostfritt låter sig inte målas utan lämnas idag omålade, en tydlig markör för utbytta fönster.
Aluminiumfönster omöjliga att underhålla
”VELFAC Classic trä fönster och terrassdörrar är tillverkade av hållbara material som endast kräver ett minimum gällande underhåll” Skriver VELFAC på sin hemsida. Sanningen är att fönster i aluminium i princip är omöjliga att underhålla. När aluminiumkorrosion väl etablerats är aluminium ett material som är omöjligt att reparera och fönstret behöver bytas. Aluminiumkorrosion uppstår gärna där aluminiumprofiler sammonterats med rostfriskruv. Det här är en riskkonstruktion som ofta förvärras av det faktum att de specialbeslag i form av gångjärn som används till aluminiumfönster inte sällan tenderar gå ur lager allt eftersom fönsterdesignen uppdateras. Det kan därför vara svårt att hitta ersättningsbeslag till aluminiumfönster den dag man behöver ersätta beslag.
Stort klimatavtryck med nya fönster
Att byta ut gamla fönster mot nya med motsvarande energivärde är ingen bra idé ur ett miljöperspektiv. Klimatavtrycket för att tillverka ett nytt fönster är betydligt större än att renovera ett fönster, varför livscykelbelastningen för det nya fönstret behöver vara mindre än det befintliga fönstret. Men inte heller byte mot nya fönster med bättre energiprestanda är alltid ekonomiskt försvarbart.
Ett nytt 2-3 glasfönster av någon rimlig kvalitet kostar idag minst 8 500 kronor. Vill man byta till ett motsvarande nytt tvåluftsfönster i trä bör man mycket moderat räkna med att få lägga ut 6 900 kronor plus monteringskostnad vilken uppgår till cirka fyra timmar à 600 kronor plus moms. Summa summarum 9 900 kronor. Genom att använda dessa referensvärden och räkna på en genomsnittsvilla med 15 fönster, får man en totalkostnad för ett fönsterbyte på 172 500 kronor.
Englasfönster med lösa innanfönster och äldre kopplade träfönster har generellt U-värde i spannet mellan 2 och 3 watt/m2K. I den här uträkningen kommer vi använda ett värde på 2,26 watt/m2K*. U-värdet är måttet på värmeläckage genom konstruktionen. När 1 watt passerar genom 1 kvadratmeter vid 1 grads temperaturskillnad är U-värdet 1,0 W/m2K. Ju lägre siffra desto mindre läckage. För ett VELFAC trä/alu-fönster ligger U-värdet på ca 0,8 W/m2K. Vill man beräkna energiförlusten i watt för sina fönster tar man U-värdet gånger den totala kvadratmeterytan fönster gånger antal gradtimmar. Gradtimmar är antal timmar på ett år (8760), gånger skillnaden mellan medeltemperatur ute och inne på den specifika platsen.
Antar vi att medeltemperaturen inomhus är 20 grader och medeltemperatur utomhus är 8 grader, vilket är något högre än årsmedeltemperaturen för Stockholm på 7,9 grader, så får vi en energiförlust för våra gamla två-glasfönster på 2,26 x 15 x (8760 x (20-8)) = 3564 kW. Byter vi våra fönster mot VELFACs kommer energiförlusten genom fönstren att bli 0,8 x 15 x (8760 x 20-8)) = 1261 kW. Skillnaden är alltså 2303 kW, vilket också är den energibesparing bytet har åstadkommit. Multiplicerar vi detta med SCBs redovisade snittpris per kWh för 2024 som inkluderar samtliga elkostnader inklusive elnätsavgifter, skatter och tillägg på 199 öre blir besparingen 4583 kronor per år. Med ett sådant elpris kommer det att ta 37,5 år att tjäna in fönsterbytet.
Sammanfattning – falsk marknadsföring skapar miljöproblem, förvanskar byggnadsarvet och kostar betydligt mer än det smakar
Att säga att moderna trä och aluminiumfönster ser ut som fönster gjorde förr, kan bara göras av den som inte vet hur fönster såg ut förr. Funktionen i ett modernt VELFAC-fönster är i grunden detsamma som ett kulturfönster, men materialval i glas, kitt, trä, beslag och färg avviker alla kraftigt mot vad som konstituerar ett historiskt fönster. Till detta kommer att produktionsprocesserna är mycket skilda. Försvaret för de moderna fönstren motiveras av en bättre energiprestanda, men när energiförlusten genom fönstren är så liten som den är faller hela argumentet såvida inte väggar och tak redan tilläggsisolerats och även då är den ekonomiska nyttan tveksam. Lägg till detta det faktum att fönster idag snickras av sämre virke och att material som aluminium inte är möjliga att underhålla och byta så blir livscykelanalysen både ur miljö- och ekonomisk synpunkt dålig.
Sammanfattningsvis innebär detta att moderna trä/aluminiumfönster varken motsvarar de historiska fönstrens material, formgivning eller deras underhållsmässiga fördelar, och att livscykelanalysen blir ogynnsam både ur miljömässig och ekonomisk synvinkel.
* Det här U-värdet kommer från ett forskningsprojekt vid LTH 1998 där U-värdet på ett nyrenoverat englasfönster med lösa innanfönster från 1880 mättes upp till 2,07 watt/m2K och ett nyrenoverat kopplat 1+1 fönster från 1930 mättes till 2,26 watt/m2K.
/Jesper Sundelöf – styrelseledamot i Renoveringsraseriet. Han driver även byggnadsvårdsföretaget Saltarvet
OBS! Vi har sökt VELFAC som inte har svarat.