”Dessa material har inget att göra i fönster på äldre hus”

I Nyköping har det allmännyttiga bostadsbolaget Nyköpingshem bytt fönster i flera blåklassade byggnader. De har kasserat de ursprungliga fönstren i trä och ersatt dem med nya i aluminium. Vad innebär det för husets blåklassning? Vi pratar med David Hansson som är bebyggelseantikvarie på Sörmlands museum i Nyköping.

Hur ser du som bebyggelseantikvarie på förfarandet?
”Jag skulle säga att det är väldigt beklagligt. Jag tror att många fönsterbyten i dag görs slentrianmässigt, som en nödvändig ”underhållsåtgärd”. Det finns väldigt lite förståelse kring löpande underhåll idag. Så fort färgen börjar flaga så är det dags att byta ut fönstren, tänker nog många. Att de sedan faktiskt hållit i 80, 90, eller 100 år ses inte som ett bevis på god kvalitet utan som ett tecken på att det verkligen är dags att byta dem. Att man sen byter från trä till aluminium eller i vissa fall plast, är ännu värre. Dessa material har inget att göra i fönster på äldre hus. Utseendet är ofta billigt och standardiserat, och materialen åldras dåligt. Sedan går det också åt väldigt mycket energi att framställa till exempel aluminium. Att producera nya material för att tillverka fönster är ett enormt resursslöseri, när det ofta istället hade räckt att måla om, justera och täta de befintliga.

Minskar det kulturhistoriska värdet? Hur mycket i så fall?
”Ja, det kulturhistoriska värdet minskar definitivt. Jag tror inte heller många förstår hur mycket fönster faktiskt påverkar utseendet av huset. Vi får ofta höra att ”ja men det ser exakt likadant ut” bara man följt samma indelning som tidigare. Men dimensionerna på karm och båge är ofta noga uttänkta och anpassade till helheten. Det vanligaste felet många gör när de byter fönster är att de nya fönstren ofta har mindre glasyta än de gamla. I vissa fall är skillnaden väldigt stor vilket inte bara gör att det blir mörkare inomhus, utan gör att arkitekturen tappar en stor del av den harmoni som tidigare fanns. Sen handlar ju det kulturhistoriska värdet också om vad fönstren från en viss tid kan berätta om tillverkningssätt, funktionalitet och inte minst arkitektur. Ett fönster är oftast starkt kopplat till den tid det är tillverkat i, och alla dessa ledtrådar går förlorade om det byts ut.”

Finns risk för att fastigheterna i Nyköping, vid en nyinventering, inte håller den nivå som krävs för att de ska vara blåklassade?

”Ja det finns det. Det är klart att husets hela samlade kulturvärden inte sitter i fönstret, men ändå en relativt stor del. Och i vissa gränsfall där byggnader har varit svårbedömda kan det vara just de ursprungliga fönstren som fått dem att klassas som blå. Om fönstren sen byts ut, så kanske det vid en ny bedömning istället bättre stämmer överens med kriterierna för den gröna kategorin.”

Hur betydelsefulla är ursprungliga fönster i trä för blå, grön- och gulklassade fastigheter?

”Jag skulle säga att de är mycket betydelsefulla för samtliga kategorier. Ju fler ursprungliga delar ett hus har kvar, desto lättare är det bland annat att förstå hur gammalt huset är, vad det har använts till och om det är påkostat eller inte. De flesta byggnader som har klassats som gula med lägst bevarandevärde har oftast inte kvar så många ursprungliga delar vilket gör att förståelsen blir lägre och därmed också det kulturhistoriska värdet. Fönster är bland de tydligaste tidsmarkörerna en byggnad kan ha, vilket därför kan få stor betydelse för det kulturhistoriska värdet.”

Det är många fastighetsägare som slänger tidstypiska och ursprungliga byggnadsdetaljer och ersätter dem med nya, ofta i aluminium eller PVC. Hur påverkar det fastighetens ekonomiska värde?

”Det är inte en slump att fastighetsprospekten gärna fylls med romantiska närbilder av dörrtrycken, kakelugnar, äldre golv eller en fönsterdetalj. De här sakerna lockar köpare. Har huset en tydlig historia och kvar sina äldre delar så är detta något husköpare gärna betalar extra för. Det finns studier som pekar på just denna koppling mellan ursprungliga delar och husets ekonomiska värde.”

Varför menar du att nya fönster i aluminium eller PVC inte är lika kulturhistoriskt värdefulla som gamla fönster i trä?

”Kulturhistoria handlar, som ordet vittnar om, om historia. För att kunna bedöma kulturhistoriskt värde behövs därför perspektiv på historien. Det är inte omöjligt att tiden kommer förändra synen på aluminium och PVC-fönster i äldre byggnader i framtiden, även om jag är tveksam till det. På samma sätt som vi idag värderar ett hus med ursprungliga fönster högre än om de byttes ut på säg 1970-talet. Poängen är återigen vad fönstren kan berätta om huset. Nya fönster kan visserligen berätta om en viss ombyggnad eller modernisering, men det kanske inte är den viktigaste berättelsen om ett hus? Vi kanske inte i framtiden ständigt vill bli påminda om hur många gamla fönster som kasserades i början av 2020-talet, och fundera på vad det säger om vår tid?”

Vad vill du säga till de beslutsfattare, bygglovshandläggare och stadsbyggnadsnämnd, som godkänner att fastighetsägare får tillstånd att kassera ursprungliga fönster i trä till förmån för nya i PVC eller aluminium?

”Läs lagtexten. Och lyssna på expertisen, de med kunskap om arkitekturhistoria. Lagen är trots allt väldigt tydlig, men ofta handlar det om att beslutsfattare inte vågar säga nej.”

Vad blir klimat- och miljöeffekterna av alla fönsterbyten?

”Ja, det undrar jag med… Avfall från byggindustrin och konsumtion ökar hela tiden, trots att vi nu verkligen borde förstå vad det får för konsekvenser för vår planet. Vi är väldigt duktiga på att källsortera, men hur mycket större påverkan har inte ett fönsterbyte på miljön?”

Avfallshierarkin som sedan 2011 är en del av svensk lag säger att vi i första hand ska undvika att producera avfall. Endast i sista hand kan vi slänga kasserade byggnadsdetaljer som är bortom räddning. Skulle du säga att exempelvis Nyköpingshems förfarande med att byta fönster är förenligt med avfallshierarkin?

”Nej det har jag svårt att se. Och det är inte bara fullt fungerande fönster som slängs. Helrenoveringar pågår löpande där hela kök och badrum slängs ut, något man gärna skryter om på sin hemsida.”

/Alfred Skogberg