Varför kan man inte värdera kulturhistoriskt intressanta byggnadsdetaljer i bostäder? Chalmersstudenten Ludvig Ramberg har tillsammans med två vänner lanserat idén om KHR, kulturhistorisk rating, ett index som kan höja statusen för lägenheter och fastigheter som bevarar de ursprungliga kulturvärdena.
Berätta om idén med att kvalitetsmärka fastigheter och lägenheter, hur kom ni på den och vad går den ut på?
— Jag och mina vänner Johan Strömfeldt och Julia Gustafsson deltog i en tävling om kulturbevarande och stadsomvandling. Med hjälp av teorier från studierna och inspiration från er på Renoveringsraseriet landade vi i det vi kallar för KHR, kulturhistorisk rating. Idén är att fastighetsägare, mot betalning, låter en besiktningsperson värdera sin bostad eller lägenhetshus från ett kulturhistoriskt perspektiv.
— I motsats till en vanlig bostadsvärdering kan exempelvis äldre originalkök och ursprungliga och tidstypiska badrum höja värdet. Efter besiktning får ägaren ett KHR, ett bevis på hur välbevarad och kulturellt intressant objektet är. Beviset kan användas som försäljningsargument eller som rådgivning inför renovering.
Hur kan idén genomföras praktiskt?
— Idén kan enklast genomföras om organisationer med kunskap och förtroende ingår i en arbetsgrupp som bestämmer vad som ska vara poänggivande i en KHR-värdering. Ramverket måste vara föränderligt eftersom bilden av vad som är kulturhistoriskt intressant förändras med tid. Man kan också fundera över mäklarnas roll, kanske ska arbetsgruppen utbilda mäklare så att de kan sköta besiktningarna.
Vilka aktörer borde ingå?
— Det är jag inte helt säker på men Renoveringsraseriet skulle kunna organisera gruppen. Svenska Byggnadsvårdsföreningen känns som en given medlem. Det hade också varit intressant med representanter från akademin inom kulturvård och arkitektur. Kanske är Mäklarsamfundet, Svenska Institutet för Standarder, Sveriges Arkitekter och Boverket också kandidater.
Om idén blir verklighet, vad hoppas du ska ske?
— Jag hoppas och tror att KHR skulle kunna användas för att värdera bostäder och fastigheter. Lyckas det finns goda incitament för att slipa trägolvet istället för att sätta in ett billigt laminatgolv, eller att behålla 1950-talsköket med massivt trä i stället för att installera nytt med laminatskivor. Det skulle också innebära att vi producerade mindre materialsvinn vilket så klart är bra för klimatmålen.
Vilka är fördelarna med idén?
—Vi tror att jämförbarheten är viktig. I och med att indexet är numeriskt kan det användas för att filtrera bostäder på annonsplattformar. På samma sätt som den kulturellt intresserade lägenhetsköparen kan filtrera bort lägenheter med lågt eller inget KHR, kan den renoveringssugne filtrera bort lägenheter med högt KHR.
Vilka är svagheterna med idén?
— Det finns en risk att bostadsmarknaden polariseras än mer. Det kan vara så att det finns fler kulturhistoriskt intressanta objekt närmare stadskärnan än längre ut.
Vad krävs för att få idén att flyga?
— Det handlar nog mycket om att privatpersoner ska få ekonomiska incitament till att bevara byggnadsdetaljer. Här har idén god potential tycker jag, men det kan nog ta lite tid.
Var kommer ert intresset för arkitektur och byggnadsvård från?
— Testa gå barfota på ett billigt laminatgolv.
Hur kommer det sig att du tycker att det är viktigt att bevara?
— För mig finns det två goda motiv: estetik och miljö. På alla vis är det en dålig idé att ersätta vackra byggnadsdetaljer av bra kvalitet mot smaklösa av dålig kvalitet.
Vi behöver stöd
Renoveringsraseriet är en ideell organisation som arbetar ideellt. Vi är därför i stort behov av bidrag så att vi kan arbeta långsiktigt. Du kan stödja oss genom att Swisha valfritt belopp till 123 256 573 7 eller genom att sätta in en summa på bankgiro 5477-6919.
Ytterligare möjligheter är att du startar en egen insamling på Facebook eller bli månadsgivare på Patreon.
/Alfred Skogberg
Lämna ett svar