Sprängning fick Stockholmshem att ersätta unika entrédörrar

En sprängning i Ekensberg användes av Stockholmshem som skäl för att ta bort ursprungliga entréportar. Resultatet blev att unika byggnadsdetaljer försvann. En som inte uppskattar tilltaget är musikern Tomas Anderson Wij. Men när den här texten nästan var klar hände något som får historien att ta en helt annan riktning.

Stockholmshem tog bort det unika trämönstret såväl som dörrhandtaget och ersatte det med en standardiserad version.

Hus av mästerarkitekten David Helldén
I slutet av 1940-talet ritade en av Sverige främsta arkitekter, David Helldén, ett antal fastigheter i Ekensberg bredvid Gröndal i Stockholm, för det allmännyttiga fastighetsbolaget Stockholmshems räkning. Mycket kraft lades på att skapa egensinniga entréportar. Omsorg lades inte bara på de hantverksmässigt unika dörrarna utan även på dörrhandtagen samt relieferna skapade av konstnären Stig Blomberg. Helhetsintrycket blev någonting alldeles extra. Dessa folkhem berättar en hel del om den omtanke man ofta lade ner när man byggde hus i Sverige vid den här tiden. Men efter att en sprängning inträffat i en port en bit bort från fastigheterna på Ekensbergsgatan vidtog Stockholmshem åtgärder. Man tog helt enkelt bort de ursprungliga dörrarna och satte in nya. Visserligen i ek men utan de unika detaljer som gjorde varje port egensinnig. Samtliga portar i längan är nu likadana.
— Förutom den spaljé som prydde de tidigare dörrarna är de väldigt lika, skriver Stockholmshems kommunikatör Hanna Apolo Grön i ett mejlsvar till Renoveringsraseriet.

Missnöjd hyresgäst
Ena Bolyachevskaya bor sedan åtta år i ett av husen som nu fått ny entrédörr. Hon är inte nöjd med att den ursprungliga ersatts.
— Jag ogillar den nya dörren. Den tidigare var så vacker, säger hon.

Hyresgästen Ena Bolyachevskaya uppskattar inte bytet

Som skäl till bytet anges även att de gamla dörrarna inte kunde användas för att installera ett elektroniskt låssystem. Inget bygglov behövdes för att byta dörrarna eftersom förändringen ansågs som mindre. Enligt Hanna Apolo Grön är de nya standardhandtagen mer ergonomiska, med dessa blir det enklare att öppna och stänga dörren.

Tomas Andersson Wij
Någon som har svårt att köpa argumenten är artisten och låtskrivaren Tomas Andersson Wij vars flickvän bor i närheten.
— Jag har gått förbi de här dörrarna mängder av gånger och verkligen älskat dem. Varje dörr i ett unikt trämönster, och så utsmyckningarna intill – unika reliefer på människor och djur – tillsammans har de skapat ett otroligt vackert och originellt helhetsintryck. De här husfasaderna var gjorda med så mycket kärlek och jag har alltid utgått från att de var skyddade – allt annat vore ju galet. Därför chockades jag när jag såg att dörrarna var utbytta.

Musikern Tomas Andersson Wij är starkt kritisk till Stockholmshems agerande.

Andersson Wij ifrågasätter hur ett allmännyttigt bolag som Stockholmshem hanterar kulturarvet. Han menar att Ekensberg är ett av Stockholms lugnaste områden.
— Efter en extremt sällsynt incident i form av en sprängning så får Stockholmshem panik och byter ut dörrarna så att hyresgästerna lättare ska kunna se ut för att ha koll på om andra sprängare gömmer sig i buskarna. Det är inte rimligt. Jag förstår inte hur man kan hantera vårt gemensamma kulturarv på det här sättet, säger Tomas Andersson Wij.

Originalportarna och utsmyckningen skapade magi, menar Andersson Wij. Tiden när dessa hus byggdes var en stormaktstid för svensk arkitektur och de förtjänar därför att vårdas med respekt och varsamhet, menar han.

På andra sidan gatan finns fortfarande de ursprungliga dörrarna kvar. Notera samspelet mellan dörr, spaljén, dörrhandtaget, teglet och reliefen. Tillsammans bildar de en helhet.

— Utbytet säger mycket om svensk hantering av estetik och kulturarv. Man tänker så praktiskt att det blir fyrkantigt. Vi river inte hus i Gamla Stan för att vi inte kan installera hissar i dem. Här skyller Stockholmshem på att de ska installera nya lås, vilket jag misstänker är ett bluffargument för att höja hyrorna eller något – för det har uppenbarligen gått att installera bra lås i de gamla dörrarna, de som fortfarande finns kvar på andra sidan gatan.

Ordlösa berättelser om en svunnen tid
Vi är många som knyter an till hus och byggnadsdetaljer. Dessa är som ordlösa berättelser om en svunnen tid. När de kasseras är det som att en del av vår historia tas ifrån oss. Aningslösheten hos fastighetsägare, utan känsla och respekt för vårt kulturarv, gör att mängder av ursprungliga byggnadsdetaljer under flera decennier har bytts ut mot serietillverkade engångsprodukter i lättmetall. Dessa kan inte underhållas och åldras inte med värdighet. Därför måste de bytas ut när de efter några decennier uppnått bästföredatum.
— Politikernas uppgift måste vara att hålla bostadsföretagens girighet i schack. Arkitektur och estetik har inte heller uppnått den status den förtjänar i Sverige. Jag känner en frustration över att det är så lite debatt om vårt byggnadsarv och att de estetiska argumenten väger så lätt.

De ursprungliga dörrhandtagen är fint anpassade till spaljéns finsnickeri.

— Förutom att det gör ont att se hur husen förfulats så är det en objektiv skandal att man hanterar friska och vackra kvalitetsmaterial på det här sättet. Ur ett klimatperspektiv är det oacceptabelt och strider mot EU:s direktiv, säger Tomas Andersson Wij.

Stockholmshem tvärvänder
Innan vi skulle publicera den här texten hörde vi av oss till Anette Sand, VD på Stockholmshem. Vi lät henne ta del av texten och fotografierna. Då hände något.

Stockholmshems VD Anette Sand

Stockholmshems kommunikatör Hanna Apolo Grön skriver följande: ”Sedan ni uppmärksammade oss på detta har vi, på Anettes uppmaning, tittat närmare på vår hantering av dörrarna och insett att vi brustit i våra rutiner. Vi är helt överens med er om att kulturhistoriska värden ska bevaras och kommer att ta upp det internt för att säkerställa att beslut som berör dessa frågor fattas på rätt sätt framöver.”

”Just nu håller vi på att undersöka om utsmyckningarna på portarna i Gröndal är original eller något som tillkommit senare. Vi tittar också på om utsmyckningarna går att återmontera eller återskapa.”

Äntligen en historia som ser ut att sluta lyckligt. Det krävs tid, kraft och långsiktigt arbete för att påverka makthavare. Jättekul tycker vi när vårt arbete påverkar till att bevara vårt byggnadsarv. Hjälp oss gärna genom att bli medlem. Ju fler vi är desto större skillnad kan vi göra. Medlem blir du på renoveringsraseriet.se/bli-medlem Det kostar 200 kr för privatpersoner och 750 kr för företag.

Tack!

/Alfred Skogberg

Please follow and like us:

1 thought

  1. Stockholmshem ska ”säkerställa” (ett av mina hatord, min anm) att beslut som ’be’rör dessa(?) frågor fattas på ”rätt” sätt framöver.
    Ett synnerligen glidande svar enligt mig. Men uppenbarligen ska vi vara ’glada’ för det lilla. Min undran blir genast, finns dessa dörrar kvar och kan sättas tillbaka eller är de slängda?förstörda?eller har de hamnat hos någon annan?
    A-L

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *