Renoveringsraseriet har under flera år haft kontakt med Clara Lindblom som sedan två år är fastighetsborgarråd i Stockholm. Nu har vi träffat henne igen och det hon berättar är minst sagt upplyftande för alla som värnar byggnadsvård och klimatet.
När Renoveringsraseriet grundades i februari 2020 granskade vi Svenska Bostäder i flera videoinlägg. Det fick till följd att bolaget bytte policy. Så här skriver de själva på sin webbsida: ”Det fanns en tid då Svenska Bostäder bytte ut originalfönster som var dragiga istället för att se om de gick att rädda. Vi rev ut hela lägenheter och byggde upp allt i nyproduktionsstandard vid stambyten. Men kritiska röster började höras och istället för att försvara oss valde vi att lyssna.”
Renoveringsraseriet har uppmärksammat Svenska Bostäders glädjande policyförändring och vi har frågat oss när övriga kommunala bostadsbolag ska göra detsamma som Svenska Bostäder.
Och nu verkar det som att det händer saker.
Livscykelperspektivet viktigast
Nyligen träffade Renoveringsraseriet Clara Lindblom (V) som är fastighetsborgarråd i Stockholm. Efter valsegern 2022, gav hon de tre kommunala bostadsbolagen i Stockholm i uppdrag att ta fram egna klimathandlingsplaner, för att visa hur de ska uppnå stadens klimatmål. Det visade sig att nära 80 procent av de 178 000 ton koldioxidekvivalenter som släpps ut kommer från det som kallas för scope 3: bolagens arbete med underhåll, upprustning och nyproduktion. Och till stor del det som Renoveringsraseriet gång på gång visar att bostadsbolag brister inom.
– Det som klimathandlingsplanerna säger är att vi ska fokusera på åtgärder som ger så stor utsläppsreduktion per investerad krona som möjligt. Och viktigast av allt, det handlar om den totala klimatpåverkan, livscykelperspektivet, säger Clara Lindblom.
Den stora omställningen handlar om upprustningarna. Clara Lindblom säger att vi har haft en dogm som fokuserat på den tekniska livslängden. Som att den är förutbestämd.
– När man närmar sig att den ”går mot sitt slut”, då slutar man underhålla. Då blåser man ut allt, man nollställer.
Vissa saker har de facto nått sin livslängd, som ventilation och el. Men andra komponenter som inte alls har nått sin tekniska livslängd ryker av bara farten.
– Det skapar en kultur i branschen där man inte underhåller och förlänger livslängden, säger Clara Lindblom.
Varsam renovering nyckelfaktor
En av nyckelfaktorerna i scope 3 är varsam renovering. Det handlar om att vi inte ska byta ut i onödan, säger Clara Lindblom.
– För alla typer av byten innebär att du någonstans har släppt ut koldioxid.
Det stora fokuset för allmännyttan handlar nu om att lägga om hur man rustar upp fastigheter. I de projekt som har ett antal år på nacken får man göra det man kan.
– Ta kvarteret Väktaren på Kungsholmen. Familjebostäder fick år 2022 rätt ända upp i hovrätten, att riva ut alla gamla kök. Trots det har vi infört ett extra valbart alternativ där hyresgästen får behålla sitt kök om man vill. Och det är många hyresgäster som vill, säger Clara Lindblom.
Fokus på att vårda varsamt
Clara Lindblom säger att hela förvaltningsorganisationen måste ställa om så att fokus blir på att förlänga livslängden, att ta hand om, att vårda, att se till att man håller ett gott skick.
– Både för att hyresgästerna uppskattar väl inoljade trädörrar. Men också så att vi inte hamnar i läget att man måste byta ut något i dåligt skick.
Svenska bostäder har alltså redan påbörjat arbetet. Under året kommer Stockholmshem och Familjebostäder att ta fram motsvarande underhållspolicys som Svenska Bostäder.
– De kommer inte att se exakt likadana ut eftersom det är tre olika bolag med tre olika bestånd. Men tanken är densamma: Varsam upprustning, minska total klimatpåverkan och fokus på livscykelperspektivet.
Återbrukshubb
Parallellt med det arbetet sker även ett arbete med återbruk av byggmaterial. Hamnar man i ett läge där något måste bytas ut ska det i första hand återbrukas, säger Clara Lindblom.
Familjebostäder har en hubb med återbruk i Gubbängen där de samlar allt svinn. Standard hos entreprenörerna är att var tionde förpackning man beställer är extra, utifall att.
– Det är obrutna förpackningar som annars slängs. Så ser det ut i hela branschen, säger Clara Lindblom.
Men Familjebostäder har sin återbrukshubb där man ska se till att allt som går ska återbrukas. För att få upp volymen behöver man en stor mellanlagringslokal, där man ska kunna mellanlagra fönster, tegel, dörrar, badkar etcetera.
– Det ska också digitaliseras så att man lätt ska kunna söka på varor. Målet är att även den privata sektorn ska ansluta sig. Så att de ska kunna bidra med material och handla via vår återbrukscentral inom Stockholms stad, säger Clara Lindblom.
Gemensam verkstad
Jag frågar om inte de tre stora kommunala bostadsbolagen i Stockholm skulle ha mycket att vinna på att ha en gemensam verkstad, där fönster, portar, balkonger etcetera kan renoveras.
– Behöver man få upp volymen är det mycket möjligt att man kan samverka. Det vill säga att bolagen har gemensamma tekniska tjänster som snickare och målare. Exakt hur de gör är lite väl operativt för mig som politiker att ha åsikter om. Men jag ser ett stort värde i att ha tekniskt folk i bolagen. Jag tror att det blir billigare i längden.
Och vad tror du om att återställa byggnadsdetaljer som ersatts med aluminiumprodukter, kan de återställas till kopior av originalet?
– Det bör absolut vara förstahandsalternativet. Många av de fastigheter våra allmännyttor har är gamla och fina kåkar, väldigt tidstypiska. De kan vara 50-, 60- eller 90-tal för den delen. Där handlar det om att vi behåller årsringarna och behåller de tidstypiska detaljerna. Har man någon gång gjort misstaget att byta ut en träport så ska absolut förstahandsalternativet vara att man tänker i termer av återställande, ja.
Stor betydelse
Hur har det faktum att vi träffats tidigare påverkat ditt arbete?
– Renoveringsraseriet har haft en väldigt stor betydelse för att öka medvetenheten om den här typen av frågor och era kunskaper är också någonting jag har haft med mig när vi nu lägger om allmännyttans arbete med underhåll och upprustning. Det är också frågor som verkligen engagerar väldigt många hyresgäster som jag kontakt med till vardags.
Och vad tycker du om det Renoveringsraseriet gör?
– Ni är verkligen en blåslampa i baken på en bygg- och fastighetsbransch som alltför länge harvat på i gamla hjulspår. Stundtals obekvämt och jobbigt för enskilda fastighetsägare, men ska det till en förändring så behöver vi vara väldigt många som driver på.
/Alfred Skogberg
Lämna ett svar