Hur vi vill vi bo? Vilket inflytande ska vi ha över vårt boende? Hur är bostadsfrågan en del av samhället och vårt ekosystem, och hur kan bostadspolitiken bidra till ett bättre samhälle? Ja det är några av frågeställningarna som Stefan Björk, nationell förhandlingsspecialist på Hyresgästföreningen, ställer sig när han svarar på Renoveringsraseriets frågor i ett mejl.
Renoveringsraseriet har skrivit till Hyresgästföreningen för att ta reda på hur de tänker kring bruksvärdesystemet som bidrar till ovarsamma renoveringar, vilket i sin tur bidrar till kraftigt höjda hyror, vilket i värsta fall leder till att en del tvingas flytta, så kallade renovräkningar. Så här svarar Stefan Björk, nationell förhandlingsspecialist på Hyresgästföreningen:
”När man pratar bruksvärdessystemet tycker jag att den historiska kontexten är viktig. Bruksvärdessystemet skapades på 1960-talet för att skydda hyresgäster från orimliga hyreshöjningar och för att skapa ett stabilt hyressystem.” skriver Stefan Björk och fortsätter.
”När bruksvärdessystemet infördes var toalett och dusch i lägenheten, fungerande isolering och värme, sanitära golv långt ifrån självklara, och ”modernt, nytt och fräscht” sågs otvivelaktigt som likställt med ”önskvärt och bra”. Det är i den kontexten vi behöver tolka lagstiftarens intention med bruksvärdessystemet. Tanken på att bruksvärdessystemet skulle kunna och borde innefatta estetiska hänsynstaganden och hållbarhetsaspekter fanns nog inte då.”
Drabbar miljön
Stefan Björk skriver att vi under det senaste decenniet alltför ofta har sett exempel på socialt- och miljömässigt ohållbara renoveringar som drabbar miljön, kulturella värden och inte minst slagit hårt mot hyresgäster genom så kraftiga hyreshöjningar att många tvingats lämna sina hem.
”Fastighetsbolag, ofta stora internationella aktörer, har rivit ut fullt fungerade inredningar för att sedan kunna chockhöja hyrorna, så kallade ’renovräkningar’ eller ’renovictions’ (detta är ju tyvärr inte bara ett fenomen som finns i Sverige).”
Om en hyresgäst inte ger sitt medgivande till en renovering är det hyresnämnden eller hovrätten som beslutar om att ge tillstånd. Det åligger domstolen att bedöma hur den förväntade hyreshöjningen för hyresgästen ska vägas mot fastighetsägarens intresse när man avgör vilka renoveringsåtgärder som ska godkännas, skriver Stefan Björk.
”Tyvärr har vi alltför ofta sett hur hyresnämnderna och hovrätterna inte tagit hänsyn till varken hyresgästernas perspektiv eller de miljömässiga aspekterna i sina beslut. Vi menar att detta står i strid med hur lagen bör tillämpas. Vi är också mycket kritiska till att vissa hyresvärdar genomför onödiga standardhöjningar för att få igenom hyreshöjningar, i stället för att prioritera långsiktigt underhåll.”
Så vad gör då Hyresgästföreningen åt detta?
”Vi står för en rad samhällsutmaningar som behöver lösas. Vi har en skriande bostadsbrist i de flesta svenska städer, en byggbransch med alldeles för stort klimatavtryck och en ekonomisk utsatthet som tvingar allt fler från hus och hem. Men att tro att bruksvärdessystemet kan hållas ansvarigt eller råda bot på de samhällsutmaningar och strukturella problem som finns på bostadsmarknaden är varken rimligt eller realistiskt.”
Det görs dock framsteg, menar Stefan Björk. Hyresgästföreningen är pådrivande i att hållbara renoveringar bör gynnas genom skatteavdrag. Det pågår arbeten kring mer miljömässigt hållbara renoveringar och kring hur vi kan främja både återbruk och mindre omfattande renoveringar.
”Parterna har arbetat mycket med att hitta prismodeller och teckna renoveringsavtal som inte är lika omfattande. Man renoverar bara det som behövs, istället för att riva ut originalstommar och blåsa ut hela köket. Det arbetet har nått stor framgång och vi har idag tecknat liknande avtal med flera av de större fastighetsägarna.”
Hyresgästföreningen har flera pilotprojekt tillsammans med fastighetsägare som ska göra återbruk lönsamt inom ramen för existerande bruksvärdessystem.
”Det ska löna sig att bevara och underhålla kvalitetsmaterial i lägenheter. Ett ökat inflytande för hyresgäster skulle sannolikt också leda till att de renoveringar som genomförs skulle vara mindre omfattande.”
Men mycket mer behöver göras
”Vi står inför stora utmaningar som handlar om att bevara vårt kulturarv, men också om att säkra människors rätt till ett tryggt boende till rimliga kostnader i miljömässigt hållbara bostäder.”, avslutar Stefan Björk.
/Alfred Skogberg
Lämna ett svar