Det familjeägda fastighetsbolaget Olov Lindgren är ett unikum i Sverige. Här har vi ett företag som faktiskt tycker om arkitektur, som inte säljer sina fastigheter och som vårdar samt bevarar det ursprungliga, åtminstone exteriört.

Sven Renström är VD för fastighetsbolaget Olov Lindgren. En VD med förmånen att leda ett företag som har långtidsperspektiv, som inser värdet i att vårda och bevara det ursprungliga och som känner en stolthet över de byggnader de förvaltar.
— Vi säljer aldrig fastigheter, det finns inget slut på det vi håller på med. Jag sa just det till en präst, att vi har ett evighetsperspektiv. Det var häftigt, tyckte prästen, berättar Sven Renström.

Olov Lindgren är ett fastighetsbolag grundat strax före kriget 1938. Företaget har sin grund i en byggmästartradition och långsiktigheten har alltid varit i fokus.
— Vi tycker om hus. Vi vet att det finns ett ursprung och tankar om varför det ser ut som det gjort och därför behåller vi utseendet och vårdar fastigheten. Vi vill inte förändra bra arkitektur.

I Olov Lindgrens bestånd vårdas exteriörerna ömt. Det ökar lönsamheten.

Det Sven Renström säger kan tyckas självklart. Genom att man vårdar och bevarar blir klimatmålen lättare att uppnå. Vi har i Sverige EU:s avfallshierarki att förhålla oss till. Det gör vi enklaste genom att inte producera avfall. Men det Olov Lindgren står för är långt ifrån vanligt. Många av de större fastighetsbolagen, inklusive åtskilliga allmännyttiga bolag, gör tvärtom. De bryter alltså mot lagen och producerar mer åt sopberget.

— Har man ett genuint intresse av hus och miljöer så slänger man inget i onödan. Man vill ju att hyresgästerna ska vara stolta och glada över att bo i våra hus. Fastigheterna har man ju skapat för människor att bo och trivas i, säger Sven Renström.

Ok att byta fönster
Fönster har han inga problem att byta. Så länge de nya är av ursprungskvalitet och kopior av originalen, och under förutsättning att de faktiskt måste bytas. Även balkonger kan bytas ut, säger Sven Renström. På äldre balkonger var plåten av zink. När de nu av åldersskäl måste förnyas används lackad aluminium.
— Du kan inte se skillnad. Det är nitat på samma sätt som tidigare. Omfattningen är som alltid i smide och då är aluminiumplåten en fullvärdig ersättare för den gamla plåten.

“Vi har hyresgäster som upplever att de bor i en bättre miljö och som mer sällan flyttar.”

När fastigheter åldras kan det vara svårt att bevara alla ursprungliga byggnadsdetaljer. Olov Lindgren äger ett 1800-talshus på Hornsgatan 73 i Stockholm. För en tid sedan rev de fasaden.
— Det var inget vi ville göra men det behövdes. Det var stuckatur på hela fasaden som vi först gjorde avgjutningar av för att sedan sätta upp kopior. Vi målade sedan med linolja.

Det kostar att vårda och bevara det ursprungliga på ett omsorgsfullt sätt. Men eftersom Olov Lindgren inte drivs av kortsiktighet tjänar de på det i det långa loppet.
— Underhåller vi ordentligt tar det lång tid innan vi behöver underhålla på nytt. Vi har hyresgäster som upplever att de bor i en bättre miljö och som mer sällan flyttar. Då får vi längre underhållsintervaller och sparar på så sätt pengar. Hyresgästerna är troligtvis mer försiktiga med sin bostad och vill inte förstöra något, säger Sven Renström.

Renoveringsraseriet har gjort ett videoinslag från Olov Lindgrens fastigheter i Björkhagen i södra Stockholm. I det lovordar vår generalsekreterare Gustav Bergström exteriören och hittar inget att anmärka på.

Vad gäller träfönster säger Sven Renström att kvaliteten på fönster skiljer sig åt. Det är skillnad på olika årtionden.
— Har man alltid köpt på pris tänker man nog inte på att en fura från Småland troligtvis har längre mellan årsringarna än en fura från Norrbotten. De riktiga fönstersnickarna från förr kunde barka träd i strängar för att få tjärved. Den använde man i fönstrens bottenstycke. Det som fanns längre upp var inte lika viktigt. Nutida fönstertillverkare har blivit bättre på att ta fram hållbara fönster jämfört med under 70-80-talet, för då tog man vad som helst, säger Sven Renström.

Det kostar att vårda men i långa loppet tjänar alla på att väl ta hand om det ursprungliga, menar Olov Lindgrens VD Sven Renström.

Kök kasseras
Men interiörerna då, vad händer med köken när stambyte ska ske? Jo de kasseras oftast. Sven Renström säger att bruksvärdessystemet ställer till det. Vårdar och bevarar du ett gammalt kök går inte Hyresgästföreningen med på att hyran höjs. Om du däremot sätter in ett nytt kök, oavsett om kvaliteten är sämre än det tidigare, får du höja hyran.
—Bruksvärdessystemet borde kunna fungera bra om det användes på rätt sätt. Men så är inte fallet i dag. Däremot pågår en statlig utredning om bruksvärdessystemet som leds av Rikshems tidigare VD, Sophia Mattsson Linnala, berättar Sven Renström.

Renoveringsraseriet har flera gånger påpekat att bruksvärdessystemet måste göras om. Det kan inte vara långsiktigt att premiera ny men sämre kvalitet framför att man vårdar ursprunglig inredning som kan hålla länge. Men så är fallet i dag.

I väntan på att utredningen ska bli klar tackar vi för oss och hoppas att Olov Lindgrens filosofi kan inspirera även andra fastighetsägare.

/Alfred Skogberg

Stöd oss
Renoveringsraseriet är en ideell organisation som arbetar ideellt. Vi är därför i stort behov av bidrag så att vi kan arbeta långsiktigt. Vill du stödja oss så är du välkommen att Swisha valfritt belopp till 123 256 573 7 eller genom att sätta in en summa på bankgiro 5477-6919.

Du kan också starta en egen insamling på Facebook eller bli månadsgivare på patreon.com/renoveringsraseriet