För drygt ett år sedan träffade vi HSB Stockholm för att prata om renoveringar och hållbarhet hållbarhet. HSB startades på 1920-talet och var under många år ett mycket inovativt företag. Med start på 1970-talet har HSB:s äldre hus renoverats och tyvärr har många fönster, portar och balkonger kasserats.

När vi träffar företag och organisationer försöker vi, i möjligaste mån, att följa upp för att se hur arbetet fortskrider. Det kan till exempel vara så att en förändring är på gång, men att den tar tid att genomföra. Det kan också vara så att företaget “lovar runt och håller tunt” och då är en uppföljning extra värdefull.

Inför mötet med HSB förra året så hade vi konstaterat att de precis fått bygglov för fönsterbyte av det sista hyreshuset på Kungsholmen som de har i sin ägo. Denna renovering ser nu ut att bli varsam med fönsterrenovering/energieffektivisering samt varsam ombyggnad interiört. Köken bevaras på torra sidan och nya skåp sätts in på den våta sidan, diskbänkssidan. Intressant att notera är att HSB faktiskt väljer att lägga linoleum i köket. Ett bra val tycker vi, som inte är vidare förtjust i parkett i kök.

På det stora hela ger HSB bra och konkreta svar som framstår som ärliga. Det finns fortfarande saker att göra, framförallt måste livscykelperspektivet få en större roll. Idag görs inte några livscykelanalyser. Det är något som HSB är medvetna om och att det måste åtgärdas.

Nedan kan du läsa frågor och svar i sin helhet.

1. Vid en ombyggnad ansvarar byggherren för kontrollplan för avfallshantering. I kontrollplanen anges vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till men också vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa kan tas om hand (SFS 2010:900, 10 kap. 18§). Det är byggherren som avgör vad som kan återbrukas. Hur arbetar HSB med denna kontrollplan?

Underlaget till kontrollplanen arbetar vi med löpande, från inventeringen av fastigheten inför ombyggnaden, under samrådsprocessen, samt under hela projekteringen. Frågan om just inventering för återbruk arbetar vi aktivt med för att bli bättre, bland annat genom att hitta en bra samarbetspartner. Övergripande prioriterar vi för att 1) återbruka materialet på plats, och därmed slippa onödiga transporter och mellanlagring, och 2) nyttja material i andra HSB-projekt. Även här söker vi en samarbetspartners med goda lagringsmöjligheter, då vi fortsatt ser värden i material som inte kan omhändertas på grund av stora logistiska kostnader. Därutöver finns en tydlig styrning för återbruk av byggmaterial i såväl vårt hållbarhetsprogram för ROT som i vår avfallsplan.

2. Senast vi sågs pratade jag om vikten av att göra livscykelanalyser. Genom att göra en sådan kan man se kostnaden för miljön. En åtgärd som spar mycket energi kan samtidigt orsaka stor påfrestning på miljön. I värsta fall kan åtgärden bli kontraproduktiv. Har någon förändring skett hos er? Har ni börjat göra livscykelanalyser för att få en bättre förståelse för vilka åtgärder som är mest effektiva ur ett klimatperspektiv?

I och med vårt klimatmål, som från och med i år även omfattar klimatpåverkan från våra ROT-projekt, behöver vi hitta strategier för att minska klimatpåverkan från byggmaterial. Det är ett pågående arbete, och även om frågan är högprioriterad under 2023 har än så länge ingen förändring skett i vårt arbetssätt kopplat till detta. Livscykelanalyser, ökat återbruk och kravställning på redovisad klimatpåverkan från nya material är exempel på frågor som troligen kommer ingå som viktiga parametrar för att nå klimatmålen.

3. I rapporten Riva, cirkulera, bygga nytt eller renovera som kom i höstas framgår det med stor tydlighet hur kontraproduktivt det är att byta äldre tvåglasfönster i trä mot nya träfönster med ytskickt i lättmetall. Klimatnyttan, GWP (global warming potential), är negativ. Senast vi sågs pratade vi om att ni planerar att byta fönster på den enda bostadsfastighet på Kungsholmen som har ursprungliga fönster. Vi har också noterat att ni börjat med bytet i Västertorp och måste tyvärr säga att de nya fönstren är allt annat än vackra. Är det någon förändring på gång eller kommer ni att fortsätta byta fönster som tidigare?

När vi renoverar fastigheter idag utvärderar vi återbruk och renovering i betydligt större utsträckning än för bara tio år sedan. Men det sker utifrån givna förutsättningar, från fall till fall. I Västertorp är det bästa och rätta beslutet att byta fönster i samband med fasadrenovering. I andra fastigheter, som den på Igeldammsgatan på Kungsholmen, är den bästa lösningen att renovera befintliga fönster med energiglas (energiklass 1), ett alternativ som funnits med i vår ursprungliga projektplan. En lösning vi även valt för fastigheten Gästabudet på Rättar vigs väg i Nälsta, som just nu renoveras.

4. Sandkrisen i Europa har gjort att det blivit lönsamt att återvinna fönsterglas. Är det något ni börjat jobba med eller krossas glasen fortfarande på tippen?

Vi lär oss nya saker löpande, och försöker hela tiden komma högre upp i avfallshierarkin. Någon färdig process för att återvinna fönsterglas har vi dock inte på plats idag.

5. Vi pratade också om avfallshierarkin som sedan 2011 är en del av miljöbalken och därmed svensk lag. Här är det viktigt att hålla sig på de två översta stegen “Förebyggande och “Förberedelse för återanvändning”. Har ni anammat detta i något projekt sedan vi sågs?

Avfallshierarkin är styrande för vår avfallsplan, vilket gör att denna fråga finns med i alla projekt som använder avfallsplanen. Det innebär bland annat att vi alltid har ambitionen att inte riva något i onödan, att byggnadsmaterial kan renoveras för att få en längre livslängd, att byggnadsmaterial som inte längre fyller någon funktion i aktuell fastighet kan användas i andra fastigheter eller säljas vidare.

6. Hur arbetar HSB centralt för att påverka de bostadsrättsföreningar som är anslutna till organisationen för att få dem att renovera mer hållbart?
Vårt nya klimatmål innebär att hela HSB ska ha netto-noll klimatpåverkan genom hela värdekedjan år 2040. Målet sätter inte bara press på HSB som organisation, utan också våra medlemmar. HSB Riksförbunds nya hållbarhetschef Louise Wall är kunnig inom återbruk, och det finns HSB-gemensamt arbete för att sprida bra initiativ. En arbetsgrupp som sammankallas av hållbarhetschefen på Riksförbundet har nyligen startats där delning av kunskap, erfarenhetsutbyte och utmaningar mellan föreningar ska kunna ske framöver. En del i kunskapsdelningen är att lyfta lokala initiativ från olika regionföreningar. Ett sådant exempel är HSB Malmö som är med i LFM30s utskott för Återbruksmarknad. Ett annat exempel är Handslaget där HSB Göteborg deltar för ökat fokus på cirkularitet och återbruk. Ett tredje är HSB Stockholms nya hållbarhetsredovisning för brf, som vi uppmuntrar föreningar att använda, med målet att arbeta systematiskt med bland annat hållbar renovering.  

7. Under de senaste åren har firman 1969 Konsult dykt upp med jämna mellanrum. Den startades av några som arbetat på HSB tidigare. Vi har pratat med flera boende och föreningar som råkat ut för dessa killar. BRF Grängen i Årsta hör till de som drabbats hårdast. De försökte till och med få skadestånd av HSB. Är 1969 konsult en firma ni fortfarande rekommenderar?

Det tidigare ramavtalet mellan HSB Stockholm och 1969 Konsult är avslutat, och inget nytt samarbete pågår.

8. På hsb.se läser vi: “Vi arbetar för en hållbar och resurseffektiv medlems- och affärsverksamhet som optimerar vårt bidrag till en hållbar utveckling och minskar vårt beroende av begränsade resurser.” Trots det ligger fokus nästan uteslutande på energibesparingar. Klimatmålen kommer aldrig att kunna uppfyllas om inte detta synsätt breddas. Att som idag premiera underhållsfritt och utbyte blir i längden kontraproduktivt och gagnar varken klimat eller kommande generationer. Hur ser ni på detta?

Vi delar inte bilden att fokus uteslutande ligger på energibesparingar. Hela vår affär ligger i långsiktigt underhåll av fastigheter. Många projekt innebär även att omvandla outnyttjade ytor i befintliga fastigheter, vilket är ett mycket bra exempel på resurseffektiv verksamhet. Hållbarhetsarbete handlar ju också om att våga testa nya lösningar, och i vissa projekt har fokus därför legat på energieffektivisering. Tilläggsisoleringen i Västertorp är ett exempel på det. I andra projekt har vi i stället valt att spara fönster och sätta in isolerglas. Det beror på projektets förutsättningar och fastighetens behov, och över tid måste samtliga insatser givetvis utvärderas.

9. Har ni något projekt ni vill berätta mer om och som ni tror att vi skulle uppskatta?
Renoveringen av Isbrytaren på Kungsholmen som vi nämnt tidigare inleds snart, och är värd att följa. Förutom att fönstren renoveras behåller vi fasaderna, som lagas och färgas om. Vi kommer även behålla den torra sidan i köken som i stället renoveras. Även parkettgolven kommer där det är möjligt slipas om. I fastigheten Gästabudet i Nälsta är vi redan i gång, och där har stor vikt lagts vid att sälja vitvaror, eller återbruka i vårt övriga bestånd. Och vid ett kommande stambyte på Margaretavägen i Jakobsberg använder vi kakel och klinkers som blivit över vid renovering av en bostadsrättsförening.