Stockholmshem äger ett stort och mycket värdefullt bostadsbestånd. Renoveringsraseriet träffar Stockholmshems VD för att ta reda på hur de ser på fastighetsförvaltning och hur de arbetar för att vårda beståndet.
Det är en kall och solig senhöstdag när vi besöker Anette Sand på Stockholmshems huvudkontor på Hornsgatan i Stockholm. Sand tillträdde posten som VD i april 2018 och lämnade då Familjebostäder där hon varit VD sedan 2015. Anette Sand har också arbetat på företag som Wallenstam, Svenska Bostäder och Förvaltaren.
Barnrikehus
Stockholmshem grundades 1937 av Stockholms stad. Inledningsvis byggde man uteslutande så kallade barnrikehus, bostadshus avsedda för barnrika familjer med svag ekonomi. Företaget har en lång och stolt tradition av att anlita namnkunniga arkitekter och har, både i nyproduktion och underhåll, en tanke om långsiktigt hållbar förvaltning.
— Det fanns en lång period när vi bara byggde i tegel, berättar hon.
Anette Sand var med när Stockholmsförorten Skarpnäck byggdes på 80-talet. Även där användes fasadtegel, ett hållbart material som kräver ett minimum av underhåll.
Inplåtade fönster
Renoveringsraseriet har tittat på Stockholmshems äldre bestånd och kan konstatera att merparten av husen har kvar sina ursprungliga fönster, men de flesta är på ett eller annat sätt inplåtade. Det vill säga, under plåten finns de ursprungliga fönstren kvar.
Balkongerna har i stor utsträckning bytts ut även om detaljer kan finnas kvar. Många av de ursprungliga portar finns däremot kvar. Tyvärr ersätts de allt oftare av nytillverkade kopior som är mer eller mindre lyckade.
— Vi behöver installera elektroniska passersystem, det fungerar inte på de äldre dörrarna, säger Anette Sand.
Jämför man Stockholmshem med Svenska Bostäder och Familjebostäder är skillnaden stor. De senare har låg respekt för ursprungliga byggnadsdetaljer och har bytt ut oerhört många byggnadsdetaljer.
Anette Sand berättar om sin tid på Svenska Bostäder.
— Jag stred rejält med ombyggnadsavdelningen på Svenska Bostäder på 1980-talet. De ville tilläggsisolera, byta ut alla fönster och lägga betongpannor på taken. Jag vann, säger hon.
Många av fönstren hon stred för finns kvar än idag, men sannolikt inte länge till.
Resor under coronan
Anette Sand ägnade den första Coronatiden åt att resa runt och titta på samtliga hus i Stockholmshems bestånd. Ett bra sätt att få förståelse för vilket byggnadsarv man är satt att förvalta.
Under 1940-1950-talen skapades bostadsområde efter bostadsområde i anslutning till den tunnelbana som växte fram med start i början av 1950-talet. Ledande arkitekter som Backström & Reinius och, inte minst, David Helldén satte sin prägel på bebyggelsen. Anette Sand är väl medveten om dessa områdens kvalitéer och har nyligen tagit initiativ till att skyltar ska sättas upp i anslutning till husen. De ska berätta om husen och vem som ritade dem. Projektet håller nu på att planeras.
Bruksvärdessystemet är en bov
Vi pratar om bruksvärdessystemet som i stor utsträckning bidrar till att fastighetsägare slänger ursprungliga platsbyggda kök med massivt trä och ersätter dem med nya, ofta av enklare kvalitet. Annette Sand berättar att Knivstabostäder lyckats göra en förhållandevis varsam upprustning med minimala ingrepp i lägenheterna, allt för att hålla hyran nere och ändå tjäna pengar. Trots att inga standardhöjande genomfördes kunde Knivstabostäder komma överens med Hyresgästföreningen om en måttlig hyreshöjning om max 2 procent per år. Hade inte överenskommelsen gått i lås hade bolaget troligtvis satt in nya detaljer för att höja hyran. Fler sådana överenskommelser skulle kunna leda till att ursprungskök kan behållas samtidigt som fastighetsägare kan göra en rimlig vinst. Klart är att bruksvärdessystemt som det är i dag bidrar till slit och slängkulturen.
Sand påpekar det problematiska med att byggprisindex ökar i betydligt högre takt än inflationen och hyreshöjningarna. Det leder till att byggprocessen håller lägre kvalitet, inte minst för att allt måste gå snabbt för att hålla budget. Sand vill att bruksvärdessystemet reformeras och tar kök som ett exempel.
— Jag skulle vilja se en överenskommelse mellan Sveriges allmännytta, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna kring hur vi kan hitta en vettig renoveringsmodell som visar hur det går ihop för hyresvärden, men som också innebär en lägre hyreshöjning. Samtidigt behöver bruksvärdessystemet leda till mindre miljöpåverkan och att man bevarar vackra originaldetaljer, säger hon.
/Gustav Bergström och Alfred Skogberg
Lämna ett svar