Därför är Hjo så välbevarat

trästaden Hjo
Hjo är en av Sveriges bäst bevarade städer

Hjo är en av Sveriges mest välbevarade städer. För den som uppskattar hus som vårdas omsorgsfullt, originaldetaljer överallt och en stad som tar med sig historien in i framtiden så är ett besök i Hjo ett måste. Här svarar stadsarkitekt Charlotte Paulsson på varför Hjo är ett sådant föredöme för övriga Sverige.

Hur kommer det sig att Hjo, till skillnad från så många andra städer i Sverige, är så välbevarad?

Hjos stadsarkitekt Charlotte Paulsson

— Jag och säkert många med mig menar att tidigare stadsarkitekten Per-Göran Ylander har varit avgörande för att Hjo är så välbevarad i dag. Han verkade som stadsarkitekt mellan 80- och 2010-talet och verkar fortfarande här i olika roller och sammanhang. Han hade och har ett mycket tydligt fokus på bevarandefrågor. Det har fått styra processerna i stor utsträckning. Hans mandat var ganska långtgående. Han har också lyckats knyta, för Hjo viktiga, fastighetsägare till sig och fått dem intresserade av bevarandefrågor, vilket naturligtvis underlättar vårt arbete avsevärt.

En badhytt som renoverats i samarbete med stadens näringsliv.

I Hjo är det mesta ursprungligt och välvårdat. Dock inte allt. Jag lade bland annat märke till att några ursprungsportar i trä är utbytta mot anodiserade i aluminium. Hur kommer det sig?

— Även i Hjo har det under åren skett förändringar till det sämre. Innan PG anställdes på 80-talet diskuterades nog inte dessa frågor överhuvudtaget. Sedan har det varit ett glapp efter PG och nuvarande handläggare, då bygglovshandläggningen kanske var mer ingenjörsstyrt. Idag har vi bland annat en byggnadsantikvarie Lena Ljungberg som handlägger bygglov och som dessutom brinner för dessa frågor. Mycket av det som sker, gör så på grund av okunskap. Folk är inte medvetna om att det kräver bygglov att i vissa fall byta ut fönster och dörrar och då hamnar vi istället i en tillsynssituation och dessa är inte särskilt lätthanterade. Det blir en fråga för Byggnadsnämnden som i sin tur är försiktiga med att göra livet alltför besvärligt för sina väljare.

— Jag kan dock glädja dig med att ett flerbostadshus i trä som ägs av vårt största privata fastighetsbolag,Wennergrens, ska få tillbaka entrédörrar i trä efter att ha haft hemska aluminiumdörrar sedan 80-talet skulle jag tro.

Originalbalkong med fint veckad plåt och smide.

Vad tror du det beror på att så många städer inte bevarar ursprungliga detaljer?

— Okunskap och en missuppfattning om att det måste vara nytt för att vara bra, att nya produkter är underhållsfria, vilket de ofta är då de måste bytas ut när de spelat ut sin roll. Okunskap om alternativa sätt att uppnå till exempel energieffektivitet och framför allt pengar och tid. Det har varit lättare, mer tidssparande och antagligen billigare att bara riva ut och sätt in nytt. Det ställer inte heller samma krav på dem som utför arbetet.

Vad beror det på att ni lyckats så väl i Hjo?

— Återigen PG Ylander. Han hade ett arbetssätt som han kallar ”management by walking”. Han rörde sig dagligen genom staden och hade koll på allt som hände, vilket han fortfarande gör kan jag tillägga. När han märkte att något galet var på gång kontaktade han fastighetsägarna och kunde styra in dem på rätt spår. Han arbetade också med folkbildning genom aktiviteter på torget och genom att skriva böcker. I dag arbetar vi mycket med rådgivning och information. Min kollega Lena Ljungberg åker minst en gång i veckan hem till människor och berättar om deras hus och försöker få dem att välja rätt material och färger. Hon lägger otaliga timmar i telefon med folk och försöker få dem att förstå värdet med att bevara husets ursprungsmaterial och detaljer. Idag kan det tyvärr vara svårt att med PBL:s (plan och bygglagen, red anm) hjälp neka folk att byta färg och takmaterial om det inte finns en detaljplan som styr utformning och materialval. Vi försöker att jobba med folkbildning och kommer förhoppningsvis att starta ett projekt där vi kan nå ut till kommuninvånarna via Facebook.

— Traditionellt har man från kontorets sida undvikit fingerpekande dokument och policys men eftersom jag som nuvarande stadsarkitekt inte har samma möjlighet till vandrande kommunikation så ser vi att behovet av kulturmiljöprogram eller motsvarande styrande dokument kommer att behöva tas fram. Framför allt inom riksintresset.

Hjo har mängder av fantastiska hus.

Vad kan andra kommuner och städer lära sig av hur ni tänker i Hjo kring vikten av att vårda kulturarvet?

— Jag tror att i tider av individualism måste vi få människor att förstå att vi ingår i ett sammanhang som faktiskt är större än den egna viljan. Jag tror också att det är viktigt att få våra politiker att förstå att man inte måste bygga något spektakulärt för att sätta sin stad på kartan. I Hjos fall menar jag att vi redan utmärker oss och bara genom att förvalta det vi har kommer värdet bara att öka i takt med att tiden går. Men det ställer höga krav på oss som jobbar med dessa frågor att orka hålla fast vid vår övertygelse och att inte ge efter i alltför hög grad. Min företrädare brukar tala om de små stegens tyranni, att små förändringar till det sämre sakta urholkar värdet tills det inte längre kvarstår någon helhet.

— Jag menar också att varje kommun som avser att jobba med bevarande på ett seriöst sätt måste ha den typen av kompetens hos sig, hela vägen från planering ner till detaljer på bygglovsnivå. Då pratar jag om arkitekter och byggnadsantikvarier. Sedan måste kommunen även ha engagerade och kunniga politiker som är öppna för att diskutera dessa frågor med sina tjänstepersoner. Jag upplever att vi har väldigt intresserade och duktiga politiker i kommunen och vi diskuterar i stort sett allt med dem.

— Hjo ingår i ett nätverk: Tre trästäder, som startades tillsammans med Nora och Eksjö för att i stöd av varandra jobba med bland annat bevarandefrågor och genomföra olika gemensamma projekt.

Ursprunglig träport. En av många i Hjo.

När, om någonsin, är det ok att byta ut ursprungsdetaljer i trä mot nytt i aluminium?

— I stort sett aldrig. Vi kommer att tillåta ett byte från träfönster mot aluminiumklädda i ett större flerbostadshus i staden, men det huset är byggt på 90-talet. Fönsterna höll helt enkelt för dålig kvalitet.

Något övrigt du vill tillägga om hur Hjo vårdar kulturarvet?

—Vi jobbar inte bara med att bevara de enskilda husen utan mycket handlar om att bevara och bygga vidare på befintliga gårdsmiljöer som är så specifika för Hjo och att även bevara fastighetsindelningar inom områden där kvarteren i stort sett har samma indelning som på medeltiden eller som fortfarande visar rutnätsstadens tydliga strukturer. Det handlar också om att utveckla staden med ny bebyggelse på ett ansvarsfullt och välanpassat sätt, inte nödvändigtvis genom att bygga pastischer men snarare genom att förhålla sig till befintliga material, färger, volymer och höjder.

I Hjo finns ett överdåd av ögongodis för den som uppskattar ett bevarat kulturarv.

Stöd Renoveringsraseriet genom att bli medlem
Vi behöver växa med fler medlemmar. Genom att bli medlem kan du påverka vårt arbete och du visar ditt stöd för vårt uppdrag att bidra till ett mer hållbart samhälle. Vill du stödja Renoveringsraseriet genom att bli medlem? Klicka här!

Alfred Skogberg

Please follow and like us:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *