Det underhållsfria är inte klimatsmart

Att spara energi för att leva upp till klimatmålen är en av vår tids största utmaningar. Denna besparing påverkar i hög grad våra bostäder och för att för att lyckas med den omställningen är det viktigt att verkligen tänka långsiktigt och inte bara se till de besparingar som kan göras på kort sikt.

Port som kommer att behöva kasseras cirka 40 år efter att den sattes in och ersättas med en ny. Till skillnad från ursprungliga trädörrar som kan stå i sekler om de vårdas korrekt.

Fram till 1960-talet uppfördes mängder av byggnader i Sverige, både villor och flerfamiljshus, som höll en hög kvalitet. De byggdes till stora delar av bra material med ett minimum av gifter och dessutom var det så finurligt ordnat, att underhöll man dem regelbundet, kunde de praktiskt taget stå för evigt. Som bekant har idealen en tendens att skifta med åren och idag anses dessa byggnader helt passé eftersom de inte är underhållsfria. Som om inte det vore nog är de heller inte tillräckligt energisnåla. För att klara klimatmålen måste dessa gamla hus byggas om och anpassas efter dagens energikrav.

Den observante anar här en motsägelse eftersom allt som nytillverkas ger upphov till nya utsläpp och det är inte alls säkert att bytet verkligen lönar sig. Jag ska förklara hur och varför.

Det kostar att byta ut
I mitt jobb träffar jag då och då på hus som hårdhänt renoverats under 1980-talet och fått nya fönster, portar och i värsta fall även en modern plåtfasad. Dessa behöver nu återigen renoveras och till skillnad från sina välbevarade grannhus, kommer det kosta en bra slant eftersom det mesta måste bytas ut än en gång.

Att underhålla en byggnad kostar pengar och av den orsaken anses underhållsfria material vara att föredra. Nackdelen, som dessvärre allt för sällan uppmärksammas, är att underhållsfria material inte kan underhållas och därför måste bytas ut med jämna mellanrum och det kostar, både på kassan och på miljön.

Klimatnytta
Att spara energi är naturligtvis bra och något vi bör sträva efter, men det måste göras på rätt sätt för att vara lönsamt, både för ekonomi och klimatet. Byter man ut något för att spara energi så lönar sig inte besparingen förrän man tjänat in den kostnad som bytet gett upphov till. Ser man till klimatnyttan så måste den besparing som görs täcka de utsläpp som de ursprungliga byggnadsdetaljerna gett upphov till och även den nya. Att regelbundet, till exempel var 30:e eller 40:e år, byta ut dörrar, fönster, ytterpanel, tak med mera blir med detta synsätt mycket svårt att räkna hem.

Låt oss ta ett exempel: ett hus byggt 1920 med vanliga 2-glasfönster tillverkade av högkvalitativt virke. Dessa släpper ut en hel del av den värme som tillförs huset, även om vi naturligtvis ska ha i åtanke att det troligtvis finns större energitjuvar. Byter vi ut dessa fönster mot nya, underhållsfria med en utmärkt isoleringsförmåga, sparar vi visserligen energi, men det komme att ta tid innan besparingen kan räknas hem ekonomiskt. Efter 30-40 år är det dags att byta dessa fönster igen och redan innan dess kan de ha tappat åtskilligt av sin isolerande förmåga eftersom de isolerglaskassetter som sitter i energieffektiva fönster förr eller senare börjar läcka, med försämrade energivärde som följd (en garantitid över 15 år är sällsynt). För varje byte som görs belastas naturen med ökade utsläpp i samband med tillverkningen.

Fönstren till höger är i trä och har smäcker karm och båge. Till vänster ser ni nyinsatta fönster med lackerade fönsterbågar av plåt som är betydligt klumpigare vilket ger en mindre glasyta.

Hade vi istället behållit de ursprungliga fönstren, renoverat, tätat dem och satt in ett extra glas, ett energiglas eller en isolerglaskassett, hade det dels blivit billigare och dels belastat miljön mindre. Underhåller man sedan fönstret med jämna mellanrum, förslagsvis med en linoljebaserad färg, blir miljöbelastningen ringa och fönstrets prestanda kan förbättras i takt med glasteknikens framsteg, förutsatt att det verkligen lönar sig att byta glas.

Detta sätt att tänka går ypperligt att applicera på andra byggnadsdetaljer som går att underhålla. Behåll allt som är ursprungligt och av hög kvalitet och anpassa det efter nya behov. Kommande generationer blir tacksamma, eftersom de slipper de kostnader som är förknippade med att än en gång byta ut det underhållsfria. Som en välkommen bonus bevaras dessutom byggnadernas särart vilket gör dem mer unika och värdefulla.

Gustav Bergström

Stöd oss
Vill du stödja Renoveringsraseriet genom att bli medlem? Klicka här!

Please follow and like us:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *