Anders Værnéus är båtrenoveraren som vet hur vi bör tänka på trä. Och som upprörs över det pågående renoveringsraseriet.
— Det borde vara kulturhistoriskt åtalbart att byta fullt fungerande karmar, dörrar och vindskivor mot moderna material, säger Anders Værnéus.
Anders, hur hamnade du i renoveringsbranschen?
— Jag har alltid varit intresserad av båtkultur. Med tiden har det vuxit till ett kulturintresse i stort. De familjer som en gång i tiden beställde de båtar jag jobbar med idag, ägde ju samtidigt ofta vackra bilar och hus. Så det ena intresset har smittat av sig på det andra.
Hur spännande är det att arbeta med trä?
— Den stora utmaningen i dag är att hitta ersättningsmaterial som passar ihop med originalmaterialet. Men med lite tur, ett stort kontaktnät och uppfinningsrikedom så löser sig det mesta.
— Det föder samtidigt nya arbetssätt. I dag sparar vi hellre en bit än byter den. Vi använder ofta ådrings- och dekorationsmålning på mindre skador. Allt för att behålla så mycket som möjligt.
Hur vårdar man en träbåt på bästa sätt?
— Traditionellt, skulle jag säga. Kombinerat med de moderna material som kan samarbeta med det hanterandet som gjort att vi i Sverige i dag har världens främsta population av klassiska båtar per capita. Genvägar är även här ofta senvägar.
— Mer konkret så handlar det om att använda linolja och terpentin som impregnering och sedan en bra fernissa med gott UV-skydd. Regn och sol är ju det som träet måste skyddas mot. Och just UV-skyddet är det som billiga fernissor ofta saknar.
Hur går du till väga när du renoverar en träbåt?
— Först letar jag efter ritningar, gamla ägare och skaffar mig en bild av hur båten såg ut när den var färdigställd. Därefter fattar vi beslut om vart vi ska. Alla lösningar från förr kanske inte passar i dag. Men det är viktigt att ta reda på det ursprungliga innan vi stakar ut renoveringen.
— Nummer två är lyhördhet för kunden. Vem är hen och vilka resurser har hen? Vart vill hen med sitt ägande? Genom att vara ärlig och rak så hittar vi en väg framåt.
Kan du överleva på detta?
— Vi är några i bolaget som lyckas ta ut lön varje månad, så ja. Vi fokuserar på äldre snabbgående båtar och där finns en stor efterfrågan.
Ofta byter fastighetsägare ut gammalt mot nytt, vad tänker du om det?
— Mitt historiska intresse berör mer än båtlivet och jag följer med skräck hur inkompetens och kortsiktighet styr fastighetsrenoveringar. Att göra ingrepp utan att först ta fram en kulturhistorisk konsekvensanalys är en tragedi. Det borde vara kulturhistoriskt åtalbart att byta fullt fungerande karmar, dörrar och vindskivor mot moderna material.
Varför är det viktigt att bevara det ursprungliga?
— Fastigheter, bilar eller båtar, samtliga ritades en gång av kunniga arkitekter och tekniker med helhetssyn: från konstruktionen till den estetiska helheten. Förvanskar vi föremålets historia så förlorar det sitt värde. Ett av de tydligaste exemplen är när man bytt funkisbalkongernas runda plåthörn till kantiga i lättmetall. Det kan tyckas vara en liten detalj men förfarandet spräcker hela fastighetens profil, historiska berättelse och värde.
Vad vill du säga till fastighetsägare som vill byta ut trädetaljer mot nya?
— Precis som med båtar är det med hus. Den fastighet som vårdas och underhålls har ett högre framtida värde än en sönderrenoverad dito. Det skulle vara intressant att skapa en kulturhistorisk klassning, skild från den tyvärr ibland så hämmande K-märkningen, där det skapas ett mervärde i den fastighet som sköts med entusiasm istället för med kvartalsekonomin som bas. Det vore också intressant att få till ett K-rutsavdrag för kulturhistoriska renoveringar. Kanske är det en fråga för Renoveringsraseriet att driva?
Stöd Renoveringsraseriet genom att bli medlem
Vi behöver växa med fler medlemmar. Genom att bli medlem kan du påverka vårt arbete och du visar ditt stöd för vårt uppdrag att bidra till ett mer hållbart samhälle. Vill du stödja Renoveringsraseriet genom att bli medlem? Klicka här!
/Alfred Skogberg
Lämna ett svar