Vi har ställt ett antal frågor till ledamöter i riksdagens civilutskott för att få klarhet i hur de ser på renoveringsrasandet och vad som måste göras. Så här svarar de. Skrolla ner för att läsa flera svar.
Liberalerna
Jakob Olofsgård (L), riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson
Anser ni att Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi?
Ja Sverige behöver bli bättre på återbruk och återvinning.
Om ja, hur ska fastighetsägare bidra till målet?
Arbetet med att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn måste hänga ihop med den övergripande klimatpolitiken. De allra viktigaste åtgärderna är generella och handlar om effektiva ekonomiska styrmedel, efter principen om att utsläpparen betalar. Mer exakt innebär det att utsläpp ska beskattas. Till detta behöver läggas regelförändringar för att successivt driva på övergången till klimatneutrala lösningar.
Bruksvärdessystemet
Bruksvärdessystemet innebär att om en hyresvärd kasserar exempelvis ett äldre kök och sätter in ett nytt då kan hyran höjas. Att enbart vårda och bevara ett äldre kök gör att hyresvärden inte får rätt att höja hyran. Detta leder till en mängd renoveringar där hyresgäster tvingas flytta eftersom hyreshöjningen gör att de inte har råd att bo kvar.
Anser ni att bruksvärdessystemet behöver göras om?
Ja. Bruksvärdessystemet är som ni påpekar idag ett politiskt skapat system som inte tar hänsyn till konsumenters faktiska efterfrågan och val.
Om ja, hur?
Främst behöver läge få en betydligt större inverkan på hyran. Det är orättvist att lägenheter på fina adresser kan kosta nästan samma som de som ligger betydligt längre bort från stadskärnan. Vi vill även stärka hyresgästernas rätt till att välja till och välja bort så kallade standardförbättringar. Precis som ni är inne på är en ny handdukstork eller nya fönster inte alltid det en hyresgäst efterfrågar. Dagens incitamentsystem skapar ett tryck på renoveringar eftersom det blir enda sättet att höja hyran. Vi vill att hyresgästernas val ska bli mer vägledande.
ROT
ROT innebär att fastighetsägare som vill riva ut gammalt och ersätta med nytt ersätts för en del av kostnaderna. ROT har fördelar men även nackdelar. Om fastighetsägaren vill renovera ursprungliga träfönster måste arbetet göras på plats, trots att det är enklare att göra det i en verkstad. Det innebär att incitamentet för att renovera minskar till förmån för att byta ut. En generell nackdel är att ROT inte premierar underhåll av befintliga byggnadsdetaljer på bekostnad av utbyte.
Anser ni att ROT bör uppdateras?
Ja, vi vill höja ROT-avdraget.
Om ja, hur?
En höjning av ROT-avdraget skapar fler jobb och i längden högre skatteintäkter. En fördel med en höjning av ROT-avdraget, just kopplat till underhåll och återbruk är att avdraget endast ersätter arbetskostnaden. När man köper nytt är materialkostnaden en större del av fakturan än när man underhåller gammalt. På så sätt blir ROT-avdraget på ett sätt ett stärkt incitament att skifta beställningar från att köpa nytt till att underhålla gammalt.
Oberoende besiktningar
Många allmännyttiga bostadsbolag har satt i system att byta ut ursprungliga träfönster av kådrikt kärnvirke med valsat glas, så kallat kulturglas. Utbytet sker oftast utan att en oberoende besiktning har gjorts. Fönstren byts ut mot aluminium eller pvc-fönster med floatglas, även kallat dött glas. Aluminium- och pvc-fönster kan inte underhållas.
Anser ni att allmännyttiga bolag behöver låta en oberoende besiktningsman undersöka befintliga fönster för att se om de kan renoveras och om energiprestandan kan förbättras utan att de ursprungliga fönstren byts ut?
Det är inget vi föreslagit tidigare.
Hur motiverar ni svaret?
Det blir en detaljreglering som vi tror blir dyrare än vad det smakar. Bostadsmarknaden är redan för omgärdad av krångliga regler och byråkrati. Vi tror att med ett skattesystem som premierar den som väljer rätt kan vi få samma effekter utan att behöva lägga oss i varje enskilt fönsterbyte.
PBL
PBL, Plan och ByggLagen, är en lag som ska skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från förvanskning. Trots det byts fortfarande mängder av tidstypiska byggnadsdetaljer ut.
Anser ni att PBL bör uppdateras?
Ja.
Hur motiverar ni svaret?
Detaljplanerna bör inte i onödan försvåra förändringar inom befintligt detaljplanelagt område. Byggnader som byggdes enligt då gällande detaljplan ska inte kunna klassas som i planstridigt, även om lagar och detaljplaner ändrats efter att bygganden uppförts. Vad gäller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt bör skyddet vara extra starkt. Även här finns det dock utrymme för vissa begränsade regelförenklingar när det gäller kompletterande hus som inte förändrar befintliga byggnader eller inkräktar på utemiljöer som är klassade som särskilt värdefulla. Det kan till exempel handla om en friggebod eller ett attefallshus i anslutning till en kulturskyddad fastighet eller ett äldre bostadsområde som har ett särskilt kulturhistoriskt värde. Om hinder föreligger i detaljplanen kan sådana hus inte byggas. Vi anser att småbyggnader av typen friggebodar, som inte innebär ett permanent ingrepp som inte går att återställa längre fram, borde kunna vara möjliga att pröva. Regeringen bör uppdra lämplig myndighet att göra en översyn av lagen som ger kommunen möjlighet att pröva sådana ärenden från fall till fall genom ett bygglovsförfarande.
Avfallshierarkin
EU:s avfallshierarki (avfallstrappan) är sedan 2011 en del av miljöbalken och därmed del av svensk lagstiftning. “Avfallshierarkin innebär förenklat att avfall i första hand ska förebyggas och om det uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet. Avfallshierarkin framgår av 15 kap. 10 § och 2 kap. 5 § miljöbalken” https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/lagar-och-regler-om-avfall/
Trots att det är en lag tycks avfallshierarkin vara mer en rekommendation än något annat. Detta eftersom ingen myndighet följer upp om någon bryter mot avfallshierarkin.
Anser ni att avfallshierarkin är en lag och att den som bryter mot den ska ställas till svars? Vilken myndighet ska följa upp dem som bryter mot den?
Detta är viktiga frågor som vi också drev inom ramen för Januariavtalet, se särskilt punkt 35 och 38. Självklart ska den som bryter mot en lag ställas till svars för det. Vi har ingen exakt politik om vilken myndighet som är bäst lämpad men Länsstyrelserna ligger närmast för vår del.
Långsiktig och hållbar förvaltning
För att nå klimatmålen måste vi både spara energi och ställa om till en cirkulär ekonomi vilket bland annat innebär att Avfallstrappan måste beaktas i högre grad. Idag prioriteras energibesparingar vilket ofta innebär att byggnadsdetaljer som kan underhållas ersätts med engångsprodukter som måste bytas med jämna mellanrum.
Hur ska fastighetsägaren uppmuntras att förvalta långsiktigt och hållbart?
Där tror jag alla våra åtgärder samspelar. Mer till och frånval gör att onödiga renoveringar inte görs. En grön skatteväxling som gör det dyrare att skada miljö och klimat stärker incitamenten att göra långsiktiga val. Höjda skatter på avfall gör att fastighetsägare faktiskt tjänar på att göra hållbara val. Vi politiker ska sätta grunden för hur marknaden kan fungera hållbart, resten ska vara upp till individer och fastighetsägare.
Avfall av funktionella byggnadsdetaljer
Den allmännyttiga stiftelsen Signalisten i Solna och det privata företaget Einar Mattsson är två exempel på bolag som börjat renovera på ett mycket resursslukande sätt som påminner om 1970-talets allra mest hårdhänta saneringar. Vid en ombyggnad rensas lägenheterna från all inredning så att bara stommen återstår. Parkett, lister, foder, dörrar, garderober, köksinredning åker ut i containern. Hur kan det vara möjligt?
Bör det bli dyrare att kassera fullt fungerande byggnadsmaterial/detaljer? Vänligen motivera.
Att slänga fullt fungerande utrustning är inte klimatvänligt. Det behöver bli dyrare att göra fel och billigare att göra rätt. Vi har drivit på för en skatt på förbränning av avfall, som därmed också gör det dyrare att inte underhålla och återbruka. Den har nu börjat gälla och vi bevakar utvecklingen så att den också får effekt.
Sverigedemokraterna
Mikael Eskilandersson, riksdagsledamot
Inledande övergripande svar: Sverigedemokraterna värnar hållbarhet, långsiktighet och förvaltarskap. Kulturhistoriska byggnader, -byggnadsdelar och – miljöer är värdefulla och innebär förankring med tidigare generationer. Vi driver ett flertal förslag för att detta ska kunna vårdas och bevaras.
1 Anser ni att Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi?
Om ja, hur ska fastighetsägare bidra till målet?
SVAR: Cirkulär ekonomi är angeläget och att delningsekonomi i högre grad möjliggörs. Marknaden och den digitala utvecklingen bidrar i hög grad redan till detta. Politiken ska bidra till förenklingar, inte försvårande för privatpersoner och företag att dela, byta ut och hyra tillgångar av varandra. Det bör utredas hur regler på beskattningsområdet kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin. Regel- och processförenklingar bör generellt möjliggöras för fastighetsägare liksom för andra företagare, så att de enklare kan bidra till ökad cirkularitet.
2 Bruksvärdessystemet
Bruksvärdessystemet innebär att om en hyresvärd kasserar exempelvis ett äldre kök och sätter in ett nytt då kan hyran höjas. Att enbart vårda och bevara ett äldre kök gör att hyresvärden inte får rätt att höja hyran. Detta leder till en mängd renoveringar där hyresgäster tvingas flytta eftersom hyreshöjningen gör att de inte har råd att bo kvar.
Anser ni att bruksvärdessystemet behöver göras om?
Om ja, hur?
SVAR: Hyressättning enligt bruksvärde är rimligt. Vi är dock positiva till att se över systemet och eventuellt justera det efter behov. Fastighetsägare behöver ha möjlighet att utföra nödvändig renovering vilket innebär bättre standard för hyresgäster och viss hyreshöjning följer på de förbättringar som görs. Vi anser att man bör undersöka möjligheterna till införande av skattefria underhållsfonder för att undvika chockhyror vid renoveringar.
3 ROT ROT innebär att fastighetsägare som vill riva ut gammalt och ersätta med nytt ersätts för en del av kostnaderna. ROT har fördelar men även nackdelar. Om fastighetsägaren vill renovera ursprungliga träfönster måste arbetet göras på plats, trots att det är enklare att göra det i en verkstad. Det innebär att incitamentet för att renovera minskar till förmån för att byta ut. En generell nackdel är att ROT inte premierar underhåll av befintliga byggnadsdetaljer på bekostnad av utbyte.
Anser ni att ROT bör uppdateras?
Om ja, hur?
SVAR: Underhållet i stora delar av hyresbeståndet är idag kraftigt eftersatt, förutsättningarna att verka för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheter med hyresrätter behöver därför ses över, där ett ROT-avdrag bör ingå i översynen. Det kan behövas justeringar i reglerna kring hur rotarbete ska utföras, så att renovering ska vara möjligt på likvärdigt sätt som utbyte av byggnads- och inredningsdelar. Detta så att inte underhåll av äldre fastighetsdelar undviks till förmån för ersättning till nya delar, om det inte behövs.
4 Oberoende besiktningar Många allmännyttiga bostadsbolag har satt i system att byta ut ursprungliga träfönster av kådrikt kärnvirke med valsat glas, så kallat kulturglas. Utbytet sker oftast utan att en oberoende besiktning har gjorts. Fönstren byts ut mot aluminium eller pvc-fönster med floatglas, även kallat dött glas. Aluminium- och pvc-fönster kan inte underhållas.
Anser ni att allmännyttiga bolag behöver låta en oberoende besiktningsman undersöka befintliga fönster för att se om de kan renoveras och om energiprestandan kan förbättras utan att de ursprungliga fönstren byts ut?
Hur motiverar ni svaret?
SVAR: Det skulle kunna innebära en mer kostsam, fördröjande och försvårande process för bolagen. Vi förordar istället förenklingar och förbättringar generellt av regelverk och processer för att fastighetsägare och företag ska gynnas och därigenom gynnas även hyresgäster. Utbyte av äldre fönster mot nya mer underhållsfria görs just för att slippa det dyra underhåll det innebär att vidmakthålla äldre delar. Därför behövs rättvisande beräkningar, kostnadsjämförelser och incitament för underhåll och renovering.
5 PBL PBL, Plan och ByggLagen, är en lag som ska skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från förvanskning. Trots det byts fortfarande mängder av tidstypiska byggnadsdetaljer ut.
Anser ni att PBL bör uppdateras?
Hur motiverar ni svaret?
SVAR: Det finns skydd om förvanskning i PBL, men reglerna tolkas olika och man arbetar mer eller mindre samt på olika sätt med dessa frågor i kommuner. Det är de lokala stadsbyggnadsförvaltningarna som arbetar konkret med frågorna, i slutändan är det de lokala stadsbyggnadsnämnderna och kommunfullmäktige som ansvarar för hur man hanterar värnandet om kommunens kulturhistoriska byggnader. Vi anser att bevarandefrågor bör prioriteras mer, vilket kan göras genom det strategiska lokala arbetet, i översiktsplan, kulturmiljöpolicy och genom att sätta upp mål och handlingsplaner för sådant arbete. Gällande vissa åtgärder i kulturhistoriska byggnader skulle vi vilja se en särskild kulturarvsfond. Vi driver även förslag om stimulansbidrag för ökad kulturmiljökompetens lokalt. Dessutom behöver man arbeta mer med information på ett positivt sätt lokalt i kommuner och regioner, riktat till fastighetsägare, om fördelarna med bevarande och renovering.
6 Avfallshierarkin EU:s avfallshierarki (avfallstrappan) är sedan 2011 en del av miljöbalken och därmed del av svensk lagstiftning. “Avfallshierarkin innebär förenklat att avfall i första hand ska förebyggas och om det uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet. Avfallshierarkin framgår av 15 kap. 10 § och 2 kap. 5 § miljöbalken” https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/lagar-och-regler-om-avfall/
Trots att det är en lag tycks avfallshierarkin vara mer en rekommendation än något annat. Detta eftersom ingen myndighet följer upp om någon bryter mot avfallshierarkin. Anser ni att avfallshierarkin är en lag och att den som bryter mot den ska ställas till svars? Vilken myndighet ska följa upp dem som bryter mot den?
SVAR: Det finns omfattande regelverk och processer kring dessa frågor samt ett tydligt ansvar. I Miljöbalken framgår om avfallshierarkin att den som är ansvarig för att avfall blir behandlat ska se till att det återvinns eller bortskaffas. Där framgår också att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi, utnyttja möjligheterna att minska mängden avfall, skadliga ämnen i material och produkter, de negativa effekterna av avfall, och återvinna avfall. Lokalt hanteras avfallsfrågor i kommuners Miljö- eller Tekniska nämnder med underliggande förvaltning, Länsstyrelsen hanterar ärenden som gäller transport och dumpning av avfall och handlägger ansökningar om tillståndspliktig avfallsverksamhet samt ansvarar för tillsyn av avfallshantering tillsammans med kommunerna. Dessa instanser bör fortsatt hantera frågorna.
7 Långsiktig och hållbar förvaltning För att nå klimatmålen måste vi både spara energi och ställa om till en cirkulär ekonomi vilket bland annat innebär att avfallstrappan måste beaktas i högre grad. Idag prioriteras energibesparingar vilket ofta innebär att byggnadsdetaljer som kan underhållas ersätts med engångsprodukter som måste bytas med jämna mellanrum.
Hur ska fastighetsägare uppmuntras att förvalta långsiktigt och hållbart?
SVAR: Regelverk, administration och krav på fastighetsägare liksom företagare behöver vara rimliga och att långsiktig förvaltning inte försvåras utan möjliggörs och kan vara lönsam. Det bör utredas hur skattefria underhållsfonder kan införas. På samma sätt som vi menar att det bör utredas hur regler på beskattningsområdet kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin så bör fördelaktiga verktyg för ökat återbruk undersökas. Kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och därmed byggnadsdelar ska fortsatt ha ett skydd. Man bör arbeta mer konkret i kommuner med att äldre och kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska bevaras och informera fastighetsägare om hur det kan ske på ett sätt som även gagnar fastighetsägarna. Mer av olika former av stöd till fastighetsägare kan behövas och att de på ett positivt sätt involveras i planering och bevarande av den lokala miljön.
8 Avfall av funktionella byggnadsdetaljer Den allmännyttiga stiftelsen Signalisten i Solna och det privata företaget Einar Mattsson är två exempel på bolag som börjat renovera på ett mycket resursslukande sätt som påminner om 1970-talets allra mest hårdhänta saneringar. Vid en ombyggnad rensas lägenheterna från all inredning så att bara stommen återstår. Parkett, lister, foder, dörrar, garderober, köksinredning åker ut i containern.
Bör det bli dyrare att kassera fullt fungerande byggnadsmaterial/detaljer? Vänligen motivera.
SVAR: Cirkulariteten är viktig, rivningsmaterialet ska tas om hand på rätt sätt. Det bör även bli mer förmånligt att renovera. Att undersöka möjligheterna till införande av skattefria underhållsfonder skulle förbättra renoveringsmöjligheterna. Även ytterligare lösningar för att underlätta och möjliggöra renovering och bevarande för fastighetsägare, kan behöva undersökas.
Miljöpartiet
Enkäten är besvarad av: Emma Hult, bostadspolitisk talesperson (MP). Ordförande civilutskottet.
Fråga 1. Anser ni att Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi?
Svar. Ja. Miljöpartiet har länge kämpat för en ekonomi som hänger ihop med vad världen klarar av där vi hushåller med jordens resurser istället för köp och släng som bränner ut planeten. Vi vill ha ett system där vi byter, lagar, återvinner och återanvänder istället för att slänga och köpa nytt.
Fråga 2. Om ja, hur ska fastighetsägare bidra till målet?
Svar. Fastighetsägare kan bidra till målen genom att renovera varsamt, underhålla befintligt material i fastigheter och inte nödvändigtvis köpa nytt vid renoveringar.
Bruksvärdessystemet
Bruksvärdessystemet innebär att om en hyresvärd kasserar exempelvis ett äldre kök och sätter in ett nytt då kan hyran höjas. Att enbart vårda och bevara ett äldre kök gör att hyresvärden inte får rätt att höja hyran. Detta leder till en mängd renoveringar där hyresgäster tvingas flytta eftersom hyreshöjningen gör att de inte har råd att bo kvar.
Fråga 3. Anser ni att bruksvärdessystemet behöver göras om?
Svar. Bruksvärdessystemet är komplext, och går inte att förändra i bara ena änden utan att det blir följdverkningar. Men det är ett problem att totalrenoveringar premieras framför varsam renovering och underhållen inredning.
Om ja, hur?
Svar. Se ovan.
ROT innebär att fastighetsägare som vill riva ut gammalt och ersätta med nytt ersätts för en del av kostnaderna. ROT har fördelar men även nackdelar. Om fastighetsägaren vill renovera ursprungliga träfönster måste arbetet göras på plats, trots att det är enklare att göra det i en verkstad. Det innebär att incitamentet för att renovera minskar till förmån för att byta ut. En generell nackdel är att ROT inte premierar underhåll av befintliga byggnadsdetaljer på bekostnad av utbyte.
Fråga 4. Anser ni att ROT bör uppdateras?
Svar. Ja.
Om ja, hur?
Svar. Miljöpartiet anser att ROT-avdraget ska reformeras på detta sätt så att det riktas till energi- och klimatsmarta åtgärder och renoveringar. Avdraget bör styras om till att stödja renoveringar med minskad material/resurs-åtgång och andra åtgärder som direkt leder till energieffektiviseringar eller förnybar energiproduktion.
Rotarbeten måste utföras på plats. Det exkluderar till exempel renovering av fönster och köksinredning, som ofta transporteras till en verkstad där arbetet kan utföras med god arbetsmiljö och kvalitet
Oberoende besiktningar Många allmännyttiga bostadsbolag har satt i system att byta ut ursprungliga träfönster av kådrikt kärnvirke med valsat glas, så kallat kulturglas. Utbytet sker oftast utan att en oberoende besiktning har gjorts. Fönstren byts ut mot aluminium eller pvc-fönster med floatglas, även kallat dött glas. Aluminium- och pvc-fönster kan inte underhållas.
Fråga 4. Anser ni att allmännyttiga bolag behöver låta en oberoende besiktningsman undersöka befintliga fönster för att se om de kan renoveras och om energiprestandan kan förbättras utan att de ursprungliga fönstren byts ut?
Svar. Partiet har inte tagit ställning till detta, men det är intressant förslag.
Fråga 5. Hur motiverar ni svaret?
Svar. Se ovan.
PBL, Plan och ByggLagen, är en lag som ska skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från förvanskning. Trots det byts fortfarande mängder av tidstypiska byggnadsdetaljer ut.
Fråga 6. Anser ni att PBL bör uppdateras?
Miljöpartiet menar att det det svenska systemet för skydd och bevarande av kulturarvet, genom bland annat varsamhets- och skyddsbestämmelserna i PBL, kulturmiljölagen, och miljöbalken är tillräckliga. Däremot finns det andra riktlinjer, till exempel Boverkets byggregler, som behöver justeras för att skydda tidstypiska byggnadsdetaljer och främja cirkulära renoveringar.
Fråga 7. Hur motiverar ni svaret?
Skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader är ett ansvar som delas av flera aktörer. Kulturmiljöarbetet är utpräglat tvärsektoriellt och involverar många aktörer.
Det är inte heller främst PBL som styr hur vi bygger och renoverar, utan det styrs i Boverkets byggregler. Boverkets byggregler och andra riktlinjer behöver sträva efter varsamma, resurssnåla och cirkulära renoveringar för att rädda både planeten och vackra hus.
Sverige har ett rikt kulturarv som ska ges förutsättningar att formas i frihet. Vi vill genomföra ett kulturarvslyft för att öka tillgängligheten till kulturarvet, både genom upprustning av fysiska miljöer och en digitaliseringssatsning.
Avfallshierarkin EU:s avfallshierarki (avfallstrappan) är sedan 2011 en del av miljöbalken och därmed del av svensk lagstiftning. “Avfallshierarkin innebär förenklat att avfall i första hand ska förebyggas och om det uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet. Avfallshierarkin framgår av 15 kap. 10 § och 2 kap. 5 § miljöbalken” https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/lagar-och-regler-om-avfall/
Trots att det är en lag tycks avfallshierarkin vara mer en rekommendation än något annat. Detta eftersom ingen myndighet följer upp om någon bryter mot avfallshierarkin.
Fråga 8. Anser ni att avfallshierarkin är en lag och att den som bryter mot den ska ställas till svars? Vilken myndighet ska följa upp dem som bryter mot den?
Svar. Avfallslagstiftningen har nyligen moderniserats för att även fokusera på avfallsförebyggande åtgärder, något Miljöpartiet drev i regering. Vi menar att många steg har tagits, men flera kliv återstår.
Vi menar att det är viktigt att stärka tillsynen inom avfallsområdet, och att tillämpningen av denna lag följs noga. Tidigare erfarenheter har visat att det är svårt att tillämpa liknande bestämmelser i praktiken. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen bör därför ges i uppdrag att noga följa tillämpningen av när avfall upphör att vara avfall, och föreslå standardiserad provtagning för material inom de prioriterade strömmar som anges i Sveriges strategi för cirkulär ekonomi.
Långsiktig och hållbar förvaltning För att nå klimatmålen måste vi både spara energi och ställa om till en cirkulär ekonomi vilket bland annat innebär att avfallstrappan måste beaktas i högre grad. Idag prioriteras energibesparingar vilket ofta innebär att byggnadsdetaljer som kan underhållas ersätts med engångsprodukter som måste bytas med jämna mellanrum.
Fråga 9. Hur ska fastighetsägare uppmuntras att förvalta långsiktigt och hållbart?
Det handlar dels om kunskap. Men vi vill också ha mål för fastighetssektorn. Det finns en begynnande diskussion i byggbranschen om cirkularitet som behöver uppmuntras. Konton som Renoveringsraseriet är viktiga i den diskussionen, som både sprider kunskap och håller liv i debatten.
Avfall av funktionella byggnadsdetaljer
Den allmännyttiga stiftelsen Signalisten i Solna och det privata företaget Einar Mattsson är två exempel på bolag som börjat renovera på ett mycket resursslukande sätt som påminner om 1970-talets allra mest hårdhänta saneringar. Vid en ombyggnad rensas lägenheterna från all inredning så att bara stommen återstår. Parkett, lister, foder, dörrar, garderober, köksinredning åker ut i containern.
Fråga 10. Bör det bli dyrare att kassera fullt fungerande byggnadsmaterial/detaljer? Vänligen motivera.
Svar. Ja. Vi behöver ta tillvara på det vi redan har.
Kristdemokraterna
Svar från Larry Söder (KD), riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson
Anser ni att Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi? Om ja, hur ska fastighetsägare bidra till målet?
Sverige bör fortsätta utvecklingen mot att bli ett mer resurseffektivt samhälle och övergå till en cirkulär ekonomi. Fastighetsägare bör främja en hushållning med resurser och premiera materialval utefter dess hållbarhetsprestanda och avtryck.
Anser ni att bruksvärdessystemet behöver göras om? Om ja, hur?
Ja. Vi vill skapa en friare hyresprissättning i nyproduktion. Det skulle främja uppförandet av fler hyresrätter och stärka boendeformens roll som första boende. Vårt förslag är att nyproduktionen ges fri hyressättning i avtal mellan hyresgäst och fastighetsägare under förutsättning att besittningsskyddet är starkt och indexeringen av hyran är förutsägbar.
Anser ni att ROT bör uppdateras? Om ja, hur?
ROT-avdraget behöver breddas. Vi föreslår att kunder som köper material till åtgärder som berättigar till skattereduktion enligt ROT såsom installation och byten, kan få göra avdrag genom att köpa kompletterande tjänster från samma företag. Detta kallar vi installations-ROT. Vi vill också utreda om radonmätningar ska kunna vara en del av ROT-avdraget.
Anser ni att allmännyttiga bolag behöver låta en oberoende besiktningsman undersöka befintliga fönster för att se om de kan renoveras och om energiprestandan kan förbättras utan att de ursprungliga fönstren byts ut?
Vi anser att detta är upp till de allmännyttiga bolagen.
Anser ni att PBL bör uppdateras?
För att stimulera byggande behövs flera förändringar i PBL för att förenkla byggandet. Bland våra regelförenklingsförslag finns undantag för tillgänglighetshinder, privat initiativrätt, strandskyddsreformer, enklare planprocess, utformningsbestämmelser i detaljplan, minskningar av hur många gånger samma ärende kan överklaga samt fler bygglovsbefriade åtgärder.
Anser ni att avfallshierarkin är en lag och att den som bryter mot den ska ställas till svars? Vilken myndighet ska följa upp dem som bryter mot den?
Avfallshierarkin är viktig för att styra utvecklingen mot att avfallsförebyggande åtgärder vidtas i större utsträckning samt att behandlingen av avfall sker på ett sätt som innebär ökat resursutnyttjande och mindre belastning på miljön. Avfallshierarkin ska följas och den återspeglas i vissa bestämmelser i miljöbalken.
Hur ska fastighetsägare uppmuntras att förvalta långsiktigt och hållbart?
Fastighetsägare bör främja en hushållning med resurser och premiera materialval utefter dess hållbarhetsprestanda och avtryck. Det finns också anledning för fastighetsägare att bevaka på vilket sätt transporter kan reduceras under byggnation. De landvinningar som gjorts genom ett utökat industriellt byggande visar hur ett helhetstänk som planeras för byggnationen sparar både pengar och onödiga inslag.
Bör det bli dyrare att kassera fullt fungerande byggnadsmaterial/detaljer? Vänligen motivera.
Det viktiga för oss är att premiera goda initiativ från branschen snarare än att komma med olika pekpinnar och höjda avgifter.
Vänsterpartiet
Svar från Momodou Malcolm Jallow, riksdagsledamot samt bostadspolitisk talesperson
Anser ni att Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi?
Ja.
Bruksvärdessystemet
Bruksvärdessystemet innebär att om en hyresvärd kasserar exempelvis ett äldre kök och sätter in ett nytt då kan hyran höjas. Att enbart vårda och bevara ett äldre kök gör att hyresvärden inte får rätt att höja hyran. Detta leder till en mängd renoveringar där hyresgäster tvingas flytta eftersom hyreshöjningen gör att de inte har råd att bo kvar.
Anser ni att bruksvärdessystemet behöver göras om?
Vi anser att bruksvärdessystemet ska finnas kvar i sin nuvarande form. I grunden är det de förhandlande parterna som måste hitta lösningar som inte leder till ovan nämnda problem. Politiker ska inte förhandla hyror.
Men staten måste ta sitt ansvar och ge hyresgäster ett lagreglerat inflytande vid renovering av deras hem, som stärker vars och ens möjlighet att bo kvar. Kort och gott krävs alltså ett betydligt större inflytande för hyresgäster vid ombyggnad, om de ska kunna nå framgång vid förhandlingarna. Hyresgäster behöver också ett starkare skydd mot kraftiga hyreshöjningar.
Vi tror dock inte att det är en lösning, eller väg framåt, att riva upp det nuvarande bruksvärdessystemet.
Det finns andra sätt för staten att stödja hyresgästernas sak, likaväl som att bättre stödja investeringar i miljonprogrammet upprustningar som leder till såväl miljömässiga som social vinster.
ROT
ROT innebär att fastighetsägare som vill riva ut gammalt och ersätta med nytt ersätts för en del av kostnaderna. ROT har fördelar men även nackdelar. Om fastighetsägaren vill renovera ursprungliga träfönster måste arbetet göras på plats, trots att det är enklare att göra det i en verkstad. Det innebär att incitamentet för att renovera minskar till förmån för att byta ut. En generell nackdel är att ROT inte premierar underhåll av befintliga byggnadsdetaljer på bekostnad av utbyte.
Anser ni att ROT bör uppdateras?
Vänsterpartiet vill på sikt avveckla ROT.
ROT var tänkt som en tillfällig konjunkturutjämnare, inte som ett permanent bidrag till främst höginkomsttagare som byter ut kök och badrum – som i många fall inte ens hade behövts byta ut.
ROT har hittills kostat skattebetalarna hiskeliga 140 miljarder kronor. Vänsterpartiet anser att det är dags att hyresgäster nu får ta del av statens finanser, exempelvis genom att införa ett investeringsstöd för renovering och energieffektivisering i miljonprogrammens bostäder. Där behoven är gigantiska.
Ett sådant stöd kan utformas på så vis att det gynnar hållbara lösningar och minskar risken för att de problem som frågeställningen beskriver sker.
Oberoende besiktningar Många allmännyttiga bostadsbolag har satt i system att byta ut ursprungliga träfönster av kådrikt kärnvirke med valsat glas, så kallat kulturglas. Utbytet sker oftast utan att en oberoende besiktning har gjorts. Fönstren byts ut mot aluminium eller pvc-fönster med floatglas, även kallat dött glas. Aluminium- och pvc-fönster kan inte underhållas.
Anser ni att allmännyttiga bolag behöver låta en oberoende besiktningsman undersöka befintliga fönster för att se om de kan renoveras och om energiprestandan kan förbättras utan att de ursprungliga fönstren byts ut?
Hur motiverar ni svaret?
Nej, vi tror inte att ett krav på en oberoende besiktningsman är rätt väg att gå, och dessutom skulle det vara märkligt att införa ett sådant krav endast för allmännyttiga bostadsbolag. Det finns inget som säger att dessa fastighetsbolag gör ett sämre arbete än andra.
PBL, Plan och ByggLagen, är en lag som ska skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från förvanskning. Trots det byts fortfarande mängder av tidstypiska byggnadsdetaljer ut.
Anser ni att PBL bör uppdateras?
Hur motiverar ni svaret?
Lagen innebär redan idag att det finns ett skydd för dessa byggnader. Om den inte efterlevs bör man titta närmre på varför det är så och vilka delar av lagen som inte följs och varför det är så. Om det är det lagen i sig som ger ett svagt skydd kan det naturligtvis finnas anledning att se över den. Om inte så bör man istället se på vilka åtgärder som kan vidtas för att se till att lagen faktiskt följs.
Avfallshierarkin EU:s avfallshierarki (avfallstrappan) är sedan 2011 en del av miljöbalken och därmed del av svensk lagstiftning. “Avfallshierarkin innebär förenklat att avfall i första hand ska förebyggas och om det uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet. Avfallshierarkin framgår av 15 kap. 10 § och 2 kap. 5 § miljöbalken” https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/lagar-och-regler-om-avfall/
Trots att det är en lag tycks avfallshierarkin vara mer en rekommendation än något annat. Detta eftersom ingen myndighet följer upp om någon bryter mot avfallshierarkin.
Anser ni att avfallshierarkin är en lag och att den som bryter mot den ska ställas till svars? Vilken myndighet ska följa upp dem som bryter mot den?
Ja, den är implementerad i 15 kap. 10 § och 2 kap. 5 § miljöbalken. Det åligger en verksamhetsutövare som ansvarar för att avfall blir behandlat att följa denna hierarki. Tillsynsmyndighet för denna verksamhet är kommun eller länsstyrelse, men det behövs en tydligare reglering för att stärka efterlevnaden av avfallshierarkin enligt vår uppfattning.
Avfall av funktionella byggnadsdetaljer Den allmännyttiga stiftelsen Signalisten i Solna och det privata företaget Einar Mattsson är två exempel på bolag som börjat renovera på ett mycket resursslukande sätt som påminner om 1970-talets allra mest hårdhänta saneringar. Vid en ombyggnad rensas lägenheterna från all inredning så att bara stommen återstår. Parkett, lister, foder, dörrar, garderober, köksinredning åker ut i containern.
Bör det bli dyrare att kassera fullt fungerande byggnadsmaterial/detaljer? Vänligen motivera.
Viljan att komma tillrätta med såväl återvinning och de miljöproblem som på olika sätt följer i byggbranschens spår har ökat inom byggsektorn och det har blivit en allt större konkurrensfördel att kunna erbjuda gröna och mer hållbara produkter och tjänster än tidigare. Branschöverskridande nätverk och enskilda företag arbetar allt mer med frågorna och man inte ska underskatta kraften med nöjda kunder. Men det är inte orimligt att tänka att styrmedel som främjar återvunnet material kan bli nödvändigt liksom förändringar i lagstiftningen som syftar till att det ska bli mindre lönsamt att exempelvis kassera funktionella byggnadsdetaljer.
Moderaterna
Svar från David Josefsson, bostadspolitisk talesperson
Anser ni att Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi?
Om ja, hur ska fastighetsägare bidra till målet?
Ja det anser vi. Bland annat genom mer hållbara material, minskad materialanvändning, klimatsmarta transporter men också större inslag av återbruk.
Bruksvärdessystemet
Bruksvärdessystemet innebär att om en hyresvärd kasserar exempelvis ett äldre kök och sätter in ett nytt då kan hyran höjas. Att enbart vårda och bevara ett äldre kök gör att hyresvärden inte får rätt att höja hyran. Detta leder till en mängd renoveringar där hyresgäster tvingas flytta eftersom hyreshöjningen gör att de inte har råd att bo kvar.
Anser ni att bruksvärdessystemet behöver göras om?
Om ja, hur?
Precis som beskrivs skapar dagens bruksvärdessystem märkliga incitamentsstrukturer. Vi vill att hyressättningsmodellen i större utsträckning bör spegla människors värderingar av bostaden, inklusive bostadens attraktivitet exempelvis vad gäller bevarandet av originaldetaljer. På så vis skulle hyran minska i de fall bostadens underhåll eftersätts på samma sätt som den skulle höjas när bostaden underhålls på ett varsamt sätt. De plötsliga och kraftiga hyresökningarna som idag tenderar att ske skulle därmed utebli.
ROT
ROT innebär att fastighetsägare som vill riva ut gammalt och ersätta med nytt ersätts för en del av kostnaderna. ROT har fördelar men även nackdelar. Om fastighetsägaren vill renovera ursprungliga träfönster måste arbetet göras på plats, trots att det är enklare att göra det i en verkstad. Det innebär att incitamentet för att renovera minskar till förmån för att byta ut. En generell nackdel är att ROT inte premierar underhåll av befintliga byggnadsdetaljer på bekostnad av utbyte.
Anser ni att ROT bör uppdateras?
Om ja, hur?
Nej, ROT infördes för att motverka svart arbetskraft inom byggbranschen riktad mot privathushåll och det syftet ska kvarstå. Värt att notera är att ROT inte heller inkluderar inköp av nya fönster, men väl renovering på plats av fönster.
Oberoende besiktningar
Många allmännyttiga bostadsbolag har satt i system att byta ut ursprungliga träfönster av kådrikt kärnvirke med valsat glas, så kallat kulturglas. Utbytet sker oftast utan att en oberoende besiktning har gjorts. Fönstren byts ut mot aluminium eller pvc-fönster med floatglas, även kallat dött glas. Aluminium- och pvc-fönster kan inte underhållas.
Anser ni att allmännyttiga bolag behöver låta en oberoende besiktningsman undersöka befintliga fönster för att se om de kan renoveras och om energiprestandan kan förbättras utan att de ursprungliga fönstren byts ut?
Hur motiverar ni svaret?
Nej. Fastighetsägaren, oavsett om det är en privat eller kommunal, bör även fortsatt ha makten att bestämma om de vill renovera eller byta ut fönstren. Däremot anser vi att människors värdering i större utsträckning bör speglas i hyran, det skulle till exempel kunna ge större incitament för fastighetsägaren att renovera de befintliga fönstren om de boende tycker att det är attraktivt.
PBL
PBL, Plan och ByggLagen, är en lag som ska skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från förvanskning. Trots det byts fortfarande mängder av tidstypiska byggnadsdetaljer ut.
Anser ni att PBL bör uppdateras?
Hur motiverar ni svaret?
Vi anser att PBL bör uppdateras för att minska regelbördan och exempelvis öka flexibiliteten i användandet av en byggnad istället för att riva och bygga nytt. Vi tror dock inte att stärka PBL kring förvanskningsförbudet är en konstruktiv väg framåt.
Avfallshierarkin
EU:s avfallshierarki (avfallstrappan) är sedan 2011 en del av miljöbalken och därmed del av svensk lagstiftning. “Avfallshierarkin innebär förenklat att avfall i första hand ska förebyggas och om det uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet. Avfallshierarkin framgår av 15 kap. 10 § och 2 kap. 5 § miljöbalken” https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/lagar-och-regler-om-avfall/
Trots att det är en lag tycks avfallshierarkin vara mer en rekommendation än något annat. Detta eftersom ingen myndighet följer upp om någon bryter mot avfallshierarkin.
Anser ni att avfallshierarkin är en lag och att den som bryter mot den ska ställas till svars? Vilken myndighet ska följa upp dem som bryter mot den?
Vi ser stora fördelar med en mer cirkulär ekonomi. Det finns många fördelar ur både ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv med att återvinna mer och fler material samt att optimera användningen av de resurser som finns. Politikens uppgift är därför att skapa goda förutsättningar för olika aktörer att ta ansvar för sitt avfall och värna principen om att förorenaren betalar. Med utgångspunkt i avfallshierarkin, helhetssyn och idén om en cirkulär ekonomi bör Sverige fortsätta omställningen till ett resurseffektivt samhälle. Precis som inom andra politikområden måste omställningen till en cirkulär ekonomi präglas av kostnadseffektivitet. Ibland finns det hinder som gör att jungfruligt material blir mer kostnadseffektivt än att återanvända. Vi menar att det är genom att minska dessa hinder som återanvändningen kan öka.
Hur ska fastighetsägaren uppmuntras att förvalta långsiktigt och hållbart?
Fastigheter består under väldigt lång tid och att äga fastigheter kräver därmed per automatik både ett långsiktigt och hållbart förhållningssätt. Endast de fastighetsägare som agerar på det sätter kommer att nå lönsamhet på sikt.
Avfall av funktionella byggnadsdetaljer
Den allmännyttiga stiftelsen Signalisten i Solna och det privata företaget Einar Mattsson är två exempel på bolag som börjat renovera på ett mycket resursslukande sätt som påminner om 1970-talets allra mest hårdhänta saneringar. Vid en ombyggnad rensas lägenheterna från all inredning så att bara stommen återstår. Parkett, lister, foder, dörrar, garderober, köksinredning åker ut i containern. Hur kan det vara möjligt?
Bör det bli dyrare att kassera fullt fungerande byggnadsmaterial/detaljer? Vänligen motivera.
Nej, vi anser att styrningen snarare bör ske genom att hyressättningsmodellen i större utsträckning speglar människors värdering av bostaden.
Centerpartiet
Svar från Oscar Ljunggren, Pressekreterare. Observera att dessa frågor ställdes tidigare än svaren du läser ovan. Därav är frågorna något annorlunda i intervjun med Centerpartiet.
1. Trots att det finns lagstiftning i form av PBL och BBR så förvanskas byggnadsdetaljer i stor utsträckning. Till och med så kallat allmännyttiga bolag som Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem kasserar mängder av ursprungliga byggnadsdetaljer som träfönster, ursprungliga portar och originalbalkonger till förmån för nytillverkat i serieproduktion. Likriktningen ökar och det som en gång var unikt med egen identitet ser mer och mer ut som kopior av andra byggnadsdetaljer. Håller ni med om beskrivningen ovan? Vem hos er är expert på arkitektur, byggnadsdetaljer och vårt byggnadsarv? Hur arbetar ni politiskt för att skydda vårt byggnadsarv?
Svar: Lagstiftningen i form av PBL är i huvudsak en övergripande lagstiftning. Boverkets byggregler är inte lagstiftning, men ställer en rad krav på exempelvis byggnaders prestanda och utformning, om än i mindre utsträckning vad gäller arkitektoniska kvaliteter. Det finns givetvis ett stort värde i skydd av byggnadsarv.Här har kommunerna betydande ansvar även om en riksarkitekt utsetts.Centerpartiet anser dock att det är viktigt att värna det kommunala självstyret och det kommunala planmonopolet. Möjligheter att skydda kulturhistoriskt viktiga byggnader finns, och där har kommunerna också stort inflytande. Att byggmaterial som kan användas och är i gott skick kasseras är olyckligt. Det är inte hållbart. Samtidigt finns det såklart fall där man behöver byta ut vissa delar av en byggnad, men där materialet skulle kunna komma till användning någon annan stans. Här måste hinder undanröjas så att det blir lättare med återanvändning.
2. När gammalt byts mot nytt i hyresrätter ökar bruksvärdet och hyresvärden får då höja hyran, på bekostnad av vårt byggnadsarv och miljön. Hur ser ni på det? Hur välfungerande är bruksvärdessystemet och har ni förslag på hur det kan förbättras?
Svar: Det är väl känt att Centerpartiet ser brister i bruksvärdessystemet och vi menar att det bör kompletteras med införande av fri hyressättning i nyproduktion. Bruksvärdessystemet har inte varit en lösning för dem som saknar bostad, och det har inte lett till en minskad bostadsbrist. Därtill har det bidragit till att skapa en svart marknad där många människor hamnar i stor utsatthet. När det gäller renoveringar finns det också problem. Eftersom det blivit tydligt vilken typ av renoveringar som gör det möjligt att justera hyran så är det ofta just de renoveringarna som prioriteras. Det finns dock goda exempel på bolag som arbetar mer långsiktigt med mindre renoveringar av det som behövs. Det kan finnas skäl att se över detta, men inom ramen för bruksvärdessystemet så är det också i mångt och mycket parterna som måste enas om hur det bör ske.
3. EU:s avfallhierarki, som sedan 2011 är en del av miljöbalken, säger att vi måste förebygga att sopor uppstår och i stället vårda och underhålla det som kan vårdas och underhållas. Trots det slängs oerhörda mängder byggnadsdetaljer som kan underhållas. Det är uppenbart att avfallshierarkin inte är tillräcklig för att skydda vårt byggnadsarv. Hur kan avfallshierarkin stärkas så att den följs? Hur konkret vill ni stärka skyddet för vårt byggnadsarv? Vem ska ansvara för att lagar och regler följs så att juridiska ärenden kan drivas när fastighetsägare flagrant bryter mot lagarna?
Svar: Avfallshierarkin har varit en grundbult i miljöpolitiken under lång tid och har tjänat oss väl, särskilt för att ta oss ur det tidigare skräpsamhället, men varje styrmedel har en begränsning både i tid och rum. Avfallshierarkin handlar om att minska och undvika avfall istället för att utgå från resursperspektivet, det vill säga att designa, cirkulera och dela resurser. Centerpartiet har de senaste åren drivit på för en grundlig utredning av avfallshierarkins fortsatta applicerbarhet och centrala plats i miljöbalken. Ett tänkbart alternativ är en resurshierarki som utgår ifrån att nyttja en resurs på bästa möjliga sätt och få den att leva så länge som möjligt i kretsloppet. Material och produkter, däribland byggnadsdetaljer, bör designas för lång livslängd samt för att kunna reparera och uppgradera – en princip man ofta följde i en tidigare era när många av våra byggnader restes. En annan viktig princip i resurshierarkin är upcycling, att göra en ny och bättre produkt av något dåligt, slitet eller uttjänt. I fallet med byggnadsdetaljer vore den första prioriteringen att uppgradera och förbättra det som redan finns, gärna med återvunnet material, och finns det absolut ingen möjlighet till det kan man fundera på att återvinna och byta ut. I en helt cirkulär ekonomi är återvinning det absolut sista steget och återbruk och upcycling har mer framträdande prioriteringar, vilket skulle leda till att fler gamla byggnadsdetaljer skulle kunna bevaras. Detta är något Centerpartiet driver nationellt och inom EU och som vi menar kan bidra till betydligt högre resurseffektivitet.
4. För att komma till rätta med klimatproblematiken måste vi både spara energi och ställa om till en cirkulär ekonomi. Idag ligger fokus framförallt på att spara energi och det har fått till följd att många byggnadsdetaljer, till exempel träfönster av hög kvalité, kasseras bara för att deras energiprestanda inte är up-to-date. De fönster som sätts in är som regel underhållsfria (de kan inte underhållas) och måste bytas när de tjänat ut vilket bygger på sopberget eller blir kostsamt om alla detaljer ska återvinnas. Då är det bättre att energieffektivisera befintliga fönster genom att exempelvis sätta in en tredje ruta i form av ett energiglas, det är en lösning som är i linje med samhällets strävan om en cirkulär ekonomi. Hur arbetar ni för att flytta fokus från att enbart spara energi, till att ekonomin ska bli cirkulär när vi talar om underhåll av fastigheter?
Svar: Vi instämmer i att detta utgör en problematik. Som redogörs i svaret på föregående fråga vill vi se att resurseffektivitet i enlighet med en resurshierarki blir den styrande principen i det här sammanhanget samt inom miljöpolitiken mer generellt. Avfallshierarkin håller inte för att säkerställa vår tids behov av att hushålla med de resurser vi en gång redan tagit från naturen och format till en produkt. I fallet med fönster är det viktigt att ta ett mer holistiskt helhetsperspektiv och värdera fler aspekter än just energiförbrukningen. Återbruk, reparation och upcycling behöver stärkas och vara prioriteringen före att byta ut något helt och hållet och därmed skapa avfall. Detta kan förtydligas i såväl miljöbalken som i rådande byggnormer och kan också stimuleras genom ekonomiska incitament och styrmedel. Vi vill också utveckla EU:s ekodesigndirektiv så att allt fler produkter som tillverkas går att underhålla, reparera och återvinna med enkelhet – så är det inte idag, energieffektiva fönster är ett exempel. Vi ser gärna att avfallshierarkins fortsatta applicerbarhet i vårt samhälle utreds grundligt, samt att det tas fram ett holistiskt mått på cirkularitet och resurseffektivitet för produkter och material. Värdebevarandet i det som redan är producerat skulle på så vis kunna synliggöras och stärkas. Vi har tidigare föreslagit att lämplig myndighet tillsammans med RISE bör få detta i uppdrag.
5. ROT-avdraget innebär bland annat att mängder av hushåll subventioneras när de till exempel byter ut originalkök, fönster och andra byggnadsdetaljer. Det gör att sopberget byggs på och att montörer som kasserar och sätter in nytt premieras. Varför inte göra
om ROT så att det ges vid underhåll, inte vid utbyte som nu? Exempelvis får fönsterhantverkare inte göra avdrag om de flyttar fönster till sin verkstad. Arbetet måste utföras på plats i huset vilket gör det svårare att renovera rationellt. Hur ser ni på det?
Svar: Det finns såklart oerhört många värden i att underhålla fastigheter istället för att fokusera på att enbart köpa nytt. Men detta är i grunden helt upp till den som renoverar, tycke och smak samt vilken budget man som individ har.
För Centerpartiet är det viktigt att lagstiftningen kring ROT är generell och bibehåller sitt grundsyfte. Detta är att ROT måste ske i hemmet. Skulle regelverket utvidgas till att även gälla allt arbete relaterat till renovering och underhåll som en hantverkare genomför utanför hemmet skulle syftet med reformen urholkas samtidigt som systemet blir mer svårkontrollerat. Att därutöver ha olika avdragsnivåer kopplat till huruvida något kan underhållas eller inte skulle skapa ett oerhört komplext system som även det missar grundsyftet. Det huvudsakliga syftet med ROT är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. Samtidigt har såväl politiken som företag och organisationer en viktig roll i att upplysa konsumenter om värdet i att bevara inte minst kulturhistoriskt viktiga byggnader och byggnadsdetaljer.
Socialdemokraterna
Renoveringsraseriet träffade de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Ola Möller och Joakim Jarnebring i slutet av 2021. De anser att de inte har möjlighet att besvara våra frågor skriftligen och menar att de ställde upp på en intervju där vi fått svar. Men de hade inte hunnit läsa underlaget vi skickade när vi träffade dem, och därför kunde vi inte ställa de frågor vi ville i samband med den korta intervjun. Hur Socialdemokraterna ställer sig till våra frågor är därmed inte känt. Här kan du läsa intervjun med Socialdemokraterna.
Lämna ett svar