”Vi borde skryta mer”

I slutet av augusti gick Renoveringsraseriets generalsekreterare Gustav Bergström och Svenska Bostäders VD Stefan Sandberg en stadsdelsvandring runt om i Vällingby, där Svenska Bostäder har sitt huvudkontor och där bolaget äger och förvaltar ett stort bestånd. Renoveringsraseriet har tidigare i sju videoreportage granskat hur Svenska Bostäder förvaltar sitt bestånd, hur de följer EU:s avfallshierarki och hur de ser på de kvaliteter som fastigheterna har. Så här svarar VD:n på våra frågor efter stadsdelsvandringen.

Svenska Bostäders VD Stefan Sandberg, till vänster, gick en stadsdelsvandring med Renoveringsraseriets generalsekreterare Gustav Bergström och pratade om hur det allmännyttiga bolaget förvaltar sitt bestånd.

Vilka av Svenska Bostäders arkitekter gillar du mest?
— Jag ska erkänna att jag inte är superkunnig på vilka arkitekter som ritat alla våra hus. Men jag gillar variationen av de fastigheter bolaget äger och förvaltar. Allt från vårt dotterbolag Stadsholmens hus på Mariaberget, till 40- och 50-talshusen i till exempel Vällingby och Kärrtorp, till miljonprogramshusen på Järvafältet. Alla hus har sin charm och sin historia.

Hur månar Svenska Bostäder om de klassiska folkhemshusen och de arkitekter som ritade och planerade dem?
— På övergripande nivå är jag övertygad om och tror att bolaget långsiktigt värnar om sina fastigheter. Vi har ett fastighetsägaransvar vilket till exempel innebär att tekniska funktioner måste upprätthållas. Det görs genom både planerat underhåll och ibland genom större renoveringar. I detaljerna och säkerligen ur ett arkitektoniskt perspektiv tror jag däremot att vi tyvärr generellt inte tänker på ursprungsidén från den arkitekt som ritade husen. Men man ska veta att vi i de allra flesta ombyggnadsprojekt har arkitekter inblandade för att säkerställa att det blir en bra produkt arkitektoniskt. Trots det ser vi ut att ha en förbättringspotential inom området, och därför har vi ju pratat om att få Renoveringsraseriets specialisthjälp i något utvalt projekt. Det får jag lov att återkomma om längre fram.

Hur tror du att det kommer sig att Svenska Bostäder inte ser kvalitéerna i det byggnadsbestånd de förvaltar; att man inte bygger sitt varumärke på det fantastiska kulturarv som bolaget representerar?
— Vi är ju ett fastighetsbolag och är det något som bör utgöra vårt varumärke så är det de byggnader och hem som vi byggt och förvaltar. Att vi sedan har så fantastiskt fina byggnader att ta hand om är en ynnest vi borde skryta om mer. Jag är ju ganska ny i bolaget och kan inte all historia och varför vi gör på vissa sätt, men det kan säkert i något fall handla om okunskap från vår sida, och i andra fall säkerligen om ekonomiska val.

Varför kan en hyresgäst som bor i Svenska Bostäders 1940-1950-talsområden inte få ha kvar ursprungliga fönster och i många fall också kök? Är det en lyx som är bostadsrättsinnehavare och innerstadsbor förunnat?
— Jag tror inte att vi generellt skiljer på arbetssätt i innerstan jämfört med förort, utan vill tro och hoppas att det istället kan bero på fastighetens förutsättningar. Men det kan säkert också bero på vem hos oss som ansvarar för och beslutar om en fastighet eller ett byggprojekt. I vissa fall kan det säkert bero på vad detaljplaner, bygglov, kulturmärkning och så vidare, ger för förutsättningar.

— Köksfrågan har varit och är fortfarande debatterad i många rot- och renoveringsprojekt i landet. I vissa fall byter många bolag ut köket för att det blir en mer rationell och enkel byggrenovering. I andra fall är köket så slitet att det faktiskt behöver bytas ut. I ytterligare andra fall är det hyresgästerna själva som vill byta ut. Men jag vet att det oftast går att behålla köksstommarna, och jag håller med om att det är viktigt för klimatet att kunna behålla och återvinna istället för att byta ut.

Svenska Bostäder pratar mycket om miljön men har ännu inte tagit tag i att vända förvaltningen så att den blir cirkulär. Istället uppmanar man de boende att sopsortera och kompostera och servicepersonalen att cykla. Vad är det som gör att avfallsdirektiv, avfallstrappa och stadens miljöpolicy inte fått något reellt genomslag?
— Delar av stadens miljöprogram, främst när det gäller energifrågorna, har sedan länge fått bra genomslag i bolagets nyproduktion såväl som i förvaltning. Jag upplever att vi generellt är ganska duktiga där. Men inom andra områden har vi lång väg kvar. Det är jag den första att erkänna, och här vill jag att vi ska bli väsentligt mycket bättre inom alla aspekter. Det är den mest primära och tydliga inriktningsförändring som jag initierat på Svenska Bostäder sedan jag började här i våras. Det gäller både hur vi bygger, hur vi förvaltar, hur vi själva agerar, och hur vi kan förenkla för de boende att leva klimatsmart. 

Slutligen. Vad har du fått med dig från dagens möte?
— Det har varit en fantastiskt trevlig promenad där du gett mig en intressant beskrivning av Svenska Bostäders historia, ett medryckande samtal om arkitektur, och cirkuläritet, samt inspiration för framtida arbete. Tack för en bra eftermiddag!

Renoveringsraseriets granskning av Svenska Bostäders bestånd hittar du här.

/Gustav Bergström

Please follow and like us:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *