Renoveringsraseriet har träffat Cathrine Holgersson, VD för Sveriges Allmännytta, för att prata om varsam renovering av byggnadsarvet, något som många av allmännyttans medlemmar inte är kända för.
Vad är din syn på varsam renovering?
– Jag tycker att vi ser en positiv utveckling. Allmännyttan har blivit bättre på att renovera hållbart och ta hand om det vi redan har – både av ekonomiska skäl och för att den äldre bebyggelsen ofta håller mycket hög kvalitet. Tidigare gjorde man sådant som i dag inte känns rätt, men då trodde man att det var det bästa.
Men det byts fortfarande ut många träfönster och portar. Hur ser du på det?
– Jag hoppas att varje bolag gör en ordentlig bedömning innan man byter. Många väljer i dag att renovera i stället för att riva ut, just för att de gamla fönstren ofta håller mycket längre. Samtidigt vet vi att det också sattes in dåliga fönster på 1980- och 90-talet – de håller inte och behöver bytas igen. Det är inte hållbart. Vi måste bygga och renovera så att materialen klarar 50–60 år.
Familjebostäders fönsterbyte i Bromma
Jag visar bilder från Spångavägen i Bromma där träfönster ersatts av aluminiumfönster, och där hål i fasaden står öppna fyra år senare.
Hur reagerar du på det du ser på bilderna?
– Jag känner inte till det specifika ärendet, men generellt är det viktigt att projekten genomförs ordentligt. Jag tror inte någon gör fel medvetet, men ibland saknas både tid och kunskap. Det viktiga är att vi lär oss av misstagen – och det tycker jag att vi gör.
De aluminiumportar som för många decennier sedan har satts in på en mängd fastigheter börjar nu nå slutet av sin livslängd. Vad borde hända nu?
– Jag hoppas att man väljer material som håller över tid. Vi vet att trä både är vackrare och mer hållbart. På 80-talet trodde man att aluminium var underhållsfritt, men det räckte att en barnvagn körde emot så blev dörren ful. I dag har vi en annan medvetenhet – både miljömässigt och estetiskt.
Så du menar att man borde återskapa de ursprungliga trädörrarna och fönstren?
– Ja, det tycker jag ofta är rätt väg. När jag jobbade i Gävle med det allmännyttiga bolaget Gavlegårdarna, bytte vi tillbaka till trädörrar – och det blev en enorm skillnad. Hela miljön kändes vackrare och hyresgästerna var stolta över sina hus. Men man måste förstås bedöma varje byggnad utifrån hållbarhet och läge.
Stort intresse för byggnadsvård
Du har själv ett starkt intresse för byggnadsvård – var kommer det ifrån?
– Från min pappa. Han har renoverat flera äldre hus, bland annat ett gammalt mejeri i Hofors. Han har kittat och målat fönstren själv, och byggnaden är i dag ett riktigt smycke. Det visar vad tålamod och kärlek till hantverk kan åstadkomma.
Har du själv renoverat äldre hus?
– Ja, jag har bott i hus från flera tidsperioder. Jag försöker alltid bevara husets karaktär, men också anpassa det så att man kan leva modernt. Det handlar om respekt för både historien och nutiden.
Föreläsning
Renoveringsraseriet har föreslagit en föreläsning för era medlemmar. Vad tänker du om det?
– Det tycker jag låter väldigt bra. Många tror att byggnadsvård är dyrt eller opraktiskt, men med rätt kunskap blir det både ekonomiskt och hållbart. Om Renoveringsraseriet kan bidra med den kunskapen vore det värdefullt för hela sektorn.
/Alfred Skogberg