Renoveringsraseriet har vid flera tillfällen kritiserat det allmännyttiga bostadsbolaget Svenska Bostäder. Bolagets vice ordförande Clara Lindblom (V) svarar på kritiken.
Vad tycker du om vår granskning? / Hur ser du på vår kritik?
“Jag instämmer i väldigt mycket av kritiken som ni lyfte. Jag vill att Svenska Bostäder, och alla Stockholms kommunala bostadsbolag för den delen, ska ta ett stort ekologiskt ansvar. Det går att få bra balans i att hålla kostnader och hyror nere samtidigt som man bygger hållbart, men det kräver en målmedveten politik. Det här är jag också övertygad om att vi kommer kunna göra ännu bättre om vi får till ett maktskifte i Stockholm i valet nästa år.”
“Stadens bostadsbolag är en väldigt viktig del av stockholmarnas gemensamma tillgångar och de ska såklart skötas på både på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt.”
Svenska Bostäder har kasserat mängder av ursprungliga och underhållsbara träfönster till förmån för nya i aluminium som inte kan underhållas. De nya har dessutom relativt kort livslängd, cirka 40-50 år. Det innebär att när de tjänat ut måste de kasseras och nya sättas in, vilket bygger på sopberget. Förfarandet går stick i stäv mot utvecklingen mot ett cirkulärt samhälle och bryter även mot EU:s avfallshierarki. Dessutom förvanskas byggnadsarvet eftersom icke-tidstypiska material och nya fönsters annorlunda dimensioner och material påverkar husens utseende. Hur ser du på det?
“Jag tycker att kommunens bolag måste våga tänka långsiktigt och ha en helhetssyn. När gamla hus rustas upp så är det jätteviktigt att ha ett livscykelperspektiv, samtidigt som hyreshöjningar hålls tillbaka. Återbruk av material ska främjas och tidstypiska arkitektoniska detaljer ska bevaras i möjligaste mån. Dessutom så måste hyresgästernas inflytande i samband med upprustningar stärkas.”
“Normen när man bygger nya flerfamiljshus idag är att ha en planerad livslängd på 100 år för själva grunden och 50 år för allt ovan mark. Ur den synvinkeln är en livslängd på 40 – 50 år för fönster i en gammal kåk inte helt uppåt väggarna. Men med det sagt så vet ju alla att ett hus oftast står längre än så, med hjälp av renoveringar. Väljer vi resurseffektiva byggmaterial och arbetar för att minska bygg- och rivningsavfallet kan vi bygga och renovera mer hållbart. Det är ju givet att det är bättre att bevara och återbruka än att bidra till slit- och slängsamhället men det kräver som sagt ett mer långsiktigt tänk och här måste kommunens bolag ligga i framkant.”
Vi på Renoveringsraseriet har föreslagit att ROT ska premiera hantverkare som exempelvis fönsterrenoverare och inte montörer som river ut och monterar nytt, hur ser du på det? Är det något Svenska Bostäder vill arbeta mot?
“Det är ett mycket intressant förslag tycker jag. ROT-avdraget är ju ett bidrag som i huvudsak går till personer som redan har höga inkomster. Helt felriktat att prioritera badrumsrenoveringar i villor och bostadsrätter samtidigt som till exempel miljonprogrammet har ett enormt stort upprustningsbehov om du frågar mig, men om bidraget nu ska finnas så är det en mycket god idé att styra det till mer klimatmässigt hållbara renoveringar.”
/Alfred Skogberg
PS. Uppskattar du vårt arbete med att berätta om hus, byggnadsdetaljer, arkitekter och om varför vi gör klokt i att vårda vårt byggnadsarv? Stöd oss då gärna genom att bli månadsgivare på patreon.com/renoveringsraseriet Vi behöver långsiktigt kunna planera vårt arbete och kan du avvara en mindre summa per månad gör du oss jätteglada. Det går också bra att swisha valfritt belopp till 123 256 573 7
Lämna ett svar