Renoveringsraseriets tävling #vackrastebalkongen visar att Sveriges vackraste balkong finns på Östermalm i Stockholm. Huset ritades av Björn Hedvall år 1938 och balkongerna har smäckra smidesräcken av pinnmodell. De är dessutom mjukt rundade på ena kortsidan vilket också takvåningens skärmtak är. Raffinerad elegans!
Av ungefär 100 bilder på fantastiska balkonger runt om i Sverige har Renoveringsraseriets jury, föreningens generalsekreterare Gustav Bergström och ordförande Alfred Skogberg, utsett tio finalister. Renoveringsraseriets följare i sociala medier röstade därefter fram prisvinnaren Catrine Jurganders förslag på balkonger som finns hörnet Riddargatan/Sibyllegatan på Östermalm i Stockholm. Hon vinner nu boken Tidstypiskt av Cecilia Björk och Laila Reppen.
— Vad roligt! För femton år sen arbetade jag med researchen inför biografin över Björn Hedvall (Renhårigt och enkelt – om arkitekt Björn Hedvall och hans arbete). Jag uppmärksammade då balkongerna och huset som han ritat. Det var något elegant och samtidigt djärvt med de långa smala balkongerna mot den putsade ytan. Terrassen med det utskjutande taket gjorde kompositionen komplett, säger Catrine Jurgander.
På andra plats hamnade en funkispärla till balkong från Hemse, Gotland, inskickad av Frida Hägglund. Tredjeplatsen för Sveriges vackraste balkong gick till Märta Helander som skickat in ett bidrag på en lekfull balkong med organisk form på Sergels väg i Malmö. Se bilder längre ner.
Mängder av balkonger har kasserats
Renoveringsraseriet vill med tävlingen visa på vikten av att vårda vårt byggnadsarv. Tusentals hantverksmässigt smidda balkonger har under de senaste decennierna kasserats till förmån för standardiserade i aluminium. Det som gjort många hus unika har i takt med att byggnadsdetaljer slängts likriktat ett stort antal fastigheter.
— De hus som byggdes under 1930-1950-talet präglades av hantverkskunnande, egen identitet och högkvalitativa material som ofta åldras med värdighet och bidrar till både trygghet och skönhet. Många byggnadsdetaljer har därefter ersatts av engångsprodukter i aluminium med kort livslängd, säger Gustav Bergström, generalsekreterare för Renoveringsraseriet.
ROT bidrar till resursslöseriet
ROT, fastighetsägare som vill slippa underhåll och bruksvärdessystemet är skäl till varför så många byggnadsdetaljer har kasserats. Regeringen beslutade i juli i år om en nationell strategi för att långsiktigt ställa om samhället till ett mer cirkulärt. Skulle ROT styras mot att gå till hantverkare som premierar vård av det befintliga, i stället för att ersätta montörer som river och sätter in nytt, skulle ROT kunna vara ett viktigt verktyg i omställningen.
Fastighetsägare, som satsar på produkter som inte kan underhållas, så kallade underhållsfria byggnadsdetaljer, har under decennier bytt ut tiotusentals fönster och portar runt om i Sverige. Dessa nya produkter har kort livslängd och måste bytas ut inom cirka 30-50 år, något som bidrar till ett ständigt växande sopberg.
— Vi måste sluta tänka att allt nytt är bra. Allt kan inte alltid vara nytt. Däremot kan vi vårda och underhålla material som patineras med tid, något som också gör byggnadsdetaljerna mer värdefulla, säger Alfred Skogberg, Renoveringsraseriets ordförande.
Här finns Sveriges tio vackraste balkonger
Stöd oss
Renoveringsraseriet är en ideell organisation som arbetar ideellt. Vi är därför i stort behov av bidrag så att vi kan arbeta långsiktigt. Vill du stödja oss så är du välkommen att Swisha valfritt belopp till 123 256 573 7 eller genom att sätta in en summa på bankgiro 5477-6919.
Du kan också starta en egen insamling på Facebook eller bli månadsgivare på patreon.com/renoveringsraseriet
Kontakt
För mer info, kontakta Alfred Skogberg på [email protected] eller på 070 746 29 96.
Lämna ett svar