“Vi strävar efter att efterlikna originalfönstren” – svar från Familjebostäder

Efter att vi publicerat en text om det underlag Familjebostäder använt för att byta ut originalfönstren från 1940-talet i Bromma, till nya med ytskikt av aluminium, fick vi svar från Ida Ländin, Enhetschef Ombyggnad på Familjebostäder.

Renoveringsraseriet har tidigare uppmärksammat att Familjebostäder bytt fönster på fastigheterna Brandseglet 10 och Knapphålet 1 i Bromma. Eftersom vi var nyfikna på varför man bytt ut vackra träfönster mot nya, kontaktade vi Familjebostäder för att få del av det underlag som Familjebostäder stödde sig på när de beställde nya fönster.

De två dokumenten lämnar en hel del att önska. Någon grundlig besiktning verkar inte ha gjorts, däremot skriver Familjebostäders beställare att “hyresgästerna kommer att bli mycket nöjda med att slippa sina dragiga fönster, ljudstörda och fula fönster.” Vidare skriver vederbörande att både båge och karm är ruttna och bifogar en bild på en fönsterbåge med flagnande färg.

Familjebostäders nya aluminiumfönster ersätter de smäckra och ursprungliga i trä. Lägg märke till de breda karmarna, en detalj som ofta karaktäriserar nya fönster.

Renoveringsraseriet har varit i kontakt med Familjebostäders ombyggnadschef Ida Ländin som varit vänlig att besvara ett antal frågor angående de fönsterbyten som gjorts i Bromma.

Familjebostäder svarar
Om det stämmer att båge och karm är ruttna så har Familjebostäder inte underhållit detaljerna regelbundet. Varför följer ni inte avfallshierarkin?
— Vi strävar efter att underhålla våra fönster så att de håller hela sin livslängd. I vårt löpande underhållsarbete ingår exempelvis underhållsmålning. Idag har vi rutiner som utgår från avfallshierarkin och som gör att vi kan upprätthålla vårt underhåll bättre framöver.

— Planerade fönsterbyten sker av flera anledningar och det har ibland varit behov av att utföras. Om vi ser att behov finns av ett fönsterbyte ex utifrån att minska buller, förbättra inomhusklimatet, öka barnsäkerheten eller underlätta hantering/putsning för ex våra äldre hyresgäster så bidrar det därutöver till att vi når våra energimål. Tillsammans med riktlinjerna i avfallshierarkin 2018 och våra uppdaterade ramavtal har det varit det mest effektiva sättet att sänka energiförbrukningen, till fördel för klimatet men även driftskostnader.

Trädetaljer kräver regelbundet underhåll, hur säkerställer ni att era trädetaljer får det underhåll som krävs?
— I vårt löpande underhållsarbete ingår underhållsmålning av träfönster. Däremot är det svårare att underhålla fönsterkarmar i trä, eftersom de ofta är helt eller delvis inbyggda i ytterväggskonstruktionen. När de ibland har angripits kan det vara nödvändigt med ett fönsterbyte.

Nytt aluminiumfönster som sägs efterlikna de ursprungliga. Den grova karmen är iögonfallande och bidrar till ett minskat ljusinfall i lägenheterna.

Dokumentet Projektförslag för underhållsplan 2019 (det dokument som låg till underlag för fönsterbytet), är ytterst kortfattad och dessutom vinklad genom att hon påstår att originalfönstren skulle vara “fula”. Är originalfönster fula? Anser ni att aluminium och pvc-fönster är vackra?
— När vi bedömer att det finns ett behov av att byta fönster gör vi det utifrån originalfönstrens skick, hyresgästens perspektiv samt för att göra energibesparingar – inte utifrån ett personligt estetiskt perspektiv. Vi strävar efter att efterlikna originalfönstren för att bevara husets karaktär.

Aluminium och pvc-plast kan inte sägas åldras med värdighet. De går ju inte att underhålla och måste därför kasseras efter cirka 30-50 år. Varför satsar ni på dylika engångsprodukter med kort livslängd?
— Vi gör en bedömning utifrån fastighetens förutsättningar, förvaltningsbehov, livslängd och hur fönstren påverkar energiförbrukningen. Ofta använder vi aluminiumbeklädda träfönster, eftersom de har en längre beräknad livslängd än exempelvis nytillverkade träfönster och är återvinningsbara.  Familjebostäder har dessutom tagit ett beslut att av miljöskäl inte använda pvc-fönster.

Forna tiders hantverk har ersatts av lackerad plåt som knappast bidrar till trivseln. Plåtlisten till höger täcker skarven mellan vägg och karm. Plåten är en engångsprodukt och kan inte underhållas. Med åren kommer den att mista sin lyster.

Utgick ni från att förvaltaren som skrivit underlaget är trovärdig? Nöjde ni er med konstaterandet att ram och karmar är ruttna eller undersökte ni mer detaljerat?
— Vi har självklart ett stort förtroende för våra förvaltare. Vid en bedömning av fastigheternas skick involveras flera kompetenser för att fatta ett beslut om underhållsåtgärder. I den här fastigheten har det även funnits problem med buller, äldre hyresgäster har haft svårt att putsa fönstren på grund av konstruktionen och fönstren har inte varit optimala ur säkerhetssynpunkt.

Förvaltaren skriver vidare att hyresgästerna kommer att slippa dragiga fönster. Ofta räcker det med att byta tätningslist för att slippa drag, ingenstans nämns att det undersökts. Hur ser ni på det?
— Vi byter ut tätningslister där det behövs, löpande i våra bestånd, men i det här fallet bidrog flera faktorer till att vi bytte fönster.

Finfina fönster, snart 80 år gamla, som hade kunnat renoveras och förses med en extra glasruta för att förbättra energiprestanda och minska buller i lägenheterna.

Enligt avfallshierarkin så är det först i sista hand man kan deponera avfall. Helst ska det inte uppstå, därefter bör man återvinna materialet på olika sätt. Vad har hänt med de fönster, dörrar och detaljer som spanjoletter och annat som hamnade i containern. Har allt deponerats eller återanvänds det på något sätt?
— Vi ställer nu högre krav än tidigare på våra entreprenörer när det gäller att förebygga och hantera byggavfall. Tillsammans med våra systerbolag samarbetar vi också för att hitta lösningar för återbruk av byggmaterial. Det saknas återbrukscentrum i Stockholm stad idag, men vi arbetar med Stockholm stad för att sådant ska etableras. Vi ser fram emot att kunna öka mängden återbrukat avfall när det finns en lösning för det.

De utanpåliggande spanjoletterna är typiska för tiden och kostar från 1500 kronor och uppåt om man köper dem nya på Byggfabriken. Att kasta dem i sopcontainern är inte bara dumt, det är slöseri med skattebetalarnas pengar.

Har Familjebostäder någon anställd antikvarie eller avtal med någon firma som tillhandahåller den kompetensen. Om inte, varför?
— Ja, vi anlitar antikvarier genom ramavtal, vilket ger en kontinuitet i våra projekt. I dagsläget har vi ingen möjlighet till en antikvarie på heltid. Vi ser istället till att arkitekter, antikvarier och entreprenörer med lämplig kompetens bidrar till olika gemensamma beslut i projekten. Det pågår också ett arbete för att hitta samarbetspartners med kompetens inom återbruk.

Stöd oss
Renoveringsraseriet är en ideell organisation som arbetar ideellt. Vi är därför i stort behov av bidrag så att vi kan arbeta långsiktigt. Vill du stödja oss så är du välkommen att Swisha valfritt belopp till 123 256 573 7 eller genom att sätta in en summa på bankgiro 5477-6919.

Du kan också starta en egen insamling på Facebook eller bli månadsgivare på patreon.com/renoveringsraseriet

Please follow and like us:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *