Varmt och skönt med gamla fönster

Kylan ligger tung över staden och tränger in i lägenheten genom otäta fönster. Då kan man ge sig den på att fönsterbytarfirmorna gnuggar händerna och rekommenderar nya fönster. Men lugn, så långt behöver man faktiskt inte gå. Det går alldeles utmärkt att förbättra de ursprungliga.

Dragiga och otäta fönster har aldrig varit populärt, och kraven på komfort har ökat genom åren. Att även gamla fönster kan erbjuda en god boendekomfort råder det dock inget tvivel om. Jag har själv fönster från 1800-talet som håller kölden stången även om termometern visar minus 30 grader. Det är ingen magi bakom det, det handlar helt enkelt bara om bra tätningslister och att fönstren är rätt justerade.

Tätningslister finns i många utföranden. De kan vara i ett textilmaterial, ull eller lin, eller någon form av plastmaterial. Det är mycket viktigt att de är rätt monterade så att de håller tätt och dessutom tätar på RÄTT ställe. Sitter listerna fel, slipper man vanligtvis drag, men då kan imma mellan glasen bli ett problem.

Det är av yttersta vikt att den varma inomhusluften inte kan tränga ut i utrymmet mellan glasen och därför ska tätningslisterna sitta i anslutning till den inre bågen i ett vanligt kopplat tvåglasfönster. Om det finns problem med skevhet eller ojämnhet hos gamla fönster kan en tätningslist i silikon av typ Omega 7 mm vara en lösning. Den klarar glipor på 2-7 mm. Det är kanske inte en byggnadsvårdsmässig lösning, men den är effektiv.

För att fönstret ska vara dragfritt måste även beslagen fungera och pressa bågen mot karmen. Här kan det behövas göra justeringar för att nå full funktion. Det är svårt att ge konkreta råd eftersom det finns många olika stängningsmekanismer. Om ett fönster upplevs som skevt, kan det naturligtvis vara det, men det kan också bero på att beslag eller gångjärnen behöver justeras.

Gamla fönster med infälld spanjolett (då syns bara ett handtag, inte själva mekanismen) kräver till exempel att de små metallbrickor med hål som finns i karmen inte fyllts igen eller blivit utslitna. Fel på dessa gör att mekanismen inte fungerar som den ska och fönstret sluter inte tätt.

Fönster med utanpåliggande spanjoletter är lätta att åtgärda. De har också en förmåga att pressa bågen mot karmen med stor kraft vilket gör fönstret tätt. I de fall fönstren stängs med små utanpåliggande vred med hake, justeras anliggningen genom att se till att haken sitter rätt.

En annan orsak till att ett äldre fönster uppfattas som kalla och dragiga är det kallras som kommer av att fönstret bara har två glas. Tvåglasfönster isolerar sämre än tre glas. Ett vanligt tvåglasfönster har ett u-värde på cirka 2,8. Ett modernt treglasfönster har ett u-värde på 1,0-1,2 eller i vissa fall lägre. Ett lägre u-värde ger mindre kallras vilket gör rummen varmare och dessutom minskar energiförbrukningen.

Hur åtgärdar man då detta problem om man har ett gammalt vackert tvåglasfönster? Ett sätt är att ersätta det inre glaset med ett energiglas. Det sänker u-värdet till ca 1,8.

Ett ännu bättre sätt att förbättra fönstrets prestanda är att komplettera fönstret med en extra glasruta, exempelvis Grundels klimatruta eller Nordicrutan. Då sätts en extra glasruta fast på fönstrets insida. Detta ger ett u-värde på 1,2-1-3 vilket är utmärkt! Hyresbostäder i Norrköping använder Grundelsrutan och deras hyresgäster är mycket nöjda. En dam trodde till och med att hon fått golvvärme, så mycket varmare blev det i lägenheten!

Att byta fönster bara för att komma ned i ett u-värde på 0,9 eller så är inte en så bra lösning som man skulle kunna tro. Den ytterligare energibesparing som det nya fönstret ger, äts upp av det faktum att det åtgår betydligt mer råvaror och energi för att tillverka ett nytt fönster, jämfört med en extra glasruta och några tätningslister.

När studenter vid Gävle Högskola gjorde en livscykelanalys för att ta reda på vilket som var bäst, att sätta in ett nytt fönster, eller att energieffektivisera befintligt fönster, visade det sig att ett byte var sämre för miljön. Nya fönster är dessutom i regel underhållsfria och byts i intervaller om 40-60 år vilket ytterligare belastar miljön. Äldre träfönster håller i princip hur länge som helst om de underhålls.

Så byt inte ut era fönster, uppgradera dem till moderna prestanda. Det gynnar både ekonomin och klimatet och dessutom bevaras det byggda kulturarvet intakt.

En viktig detalj som inte får försummas att nämnas är att fönstren inte får vara för täta, om bostadsrummen saknar tilluft och ventilationen bygger på att det finns visst läckage i bågarna. Blir det då för tätt blir inomhusklimatet lidande och i värsta fall kan mögel bli ett problem.

/Gustav