I centrala Luleå, granne med Kulturens hus och med ett ypperligt läge vid Norra hamn, står Luleås gamla brandstation uppförd i miten av 1960-talet. Nyligen invigdes en ny brandstation och kommunen står nu redo att explotera tomten. De planerar en arkitekttävling och vill se ett nybygge och brandstationen med sitt karaktäristiska slangtorn föreslås rivas.

Brandstationen från 1965 används inte längre och kommunen vill riva den.

En grupp arkitekturstudenter vid Chalmers tekniska högskola, de kallar sig RMSKNST, fick höra talas om den planerade tävlingen och beslutade sig för att ta fram ett förslag. De reste upp till Luleå och slogs av tomtens förträffliga läge, men insåg snabbt att det vore dumt att riva brandstationen. Bättre då att ta bort den stora trafikleden, en rondell och en parkeringsplats och istället bebygga dessa delar.

Förslag till ny disposition av Norra hamn i Lukleå. De lite mörkare klossarna i ek är nybyggen.

Det nya förslaget går ut på att göra hamnen mer tilltalande och dessutom användbar stora delar av året. Samtidigt skapas det förutsättningar för att bygga nytt.

Hamnen om sommaren.

Luleås centrala delar är till stora delar omgiven av vatten. Vid Norra hamnen ligger sedan tidigare Norrbottensteatern och Kulturens hus.

Hamnen om vintern

Renoveringesraseriet träffade studenterna på ett seminariun i Luleå och fick tillfälle att ställa ett antal frågor med fokus på hållbarhet.

RMSKNST utgörs av Vilhelm Anderson, Ulrik Brokvist, Jakob Elfström, Philip Johansson, Ludvig Jönsson och Oskar Gideon Lundqvist.

Berätta lite kortfattat om hur hållbarhet inkluderas i utbildningen?

Hållbarhetsbegreppet är centralt i utbildningen, både i särskilda kurser men också som en aspekt på alla projekt. Det trycks hårt på både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, det introduceras väldigt tidigt i utbildningen.

I bästa fall är det en “hygienfaktor”, dvs anses som helt självklart. Hållbarhetsfrågan pushas från de flesta lärare men också mycket av studenterna själva.

Att bevara och omvandla snarare än att riva har blivit det kanske viktigaste perspektivet på hållbarhet de senaste åren – att förslå rivningar är något av ett tabu. Särskilda kurser hålls i omvandlingsarkitektur men det finns som en del i det mesta vi gör, på något sätt.

Har detta arbete varit en del i er utbildning?

Nej, det är inte en officiell del av vår utbildning. Däremot så har vi fått uppmuntran och generös hjälp av flera lärare (Naima Callenberg, Johan Linton och Tabita Nilsson).
Var det ett svårt beslut att bevara brandstationen eller framstod det snabbt som det bästa tänkbara?

Vi ville inte låsa oss i något förhållningssätt förrän vi varit där och inventerat – samtidigt delar vi en motvilja mot rivning av värdefulla miljöer.

När vi väl tagit in platsen kändes det helt fel att riva hela brandstationen och slangtornet, vi blev förtjusta både i platsen och byggnadens uttryck. Men framförallt insåg vi hur mycket karaktär tornet ger till hela Norra Hamn.

Att prioritera trafikleder och parkering ligger många kommungubbar och -tanter varmt om hjärtat. Vissa skulle säga att det är ett sätt att planera som är ganska daterat. Vad anser ni?

Trots att Luleå är en landsbygdskommun med behov av bilframkomlighet så tycker vi att det inte alltid kan få övertrumfa alla hänsyn om hållbarhet och en trivsam stadsmiljö. Trafikleden och parkeringsplatserna i Norra hamn förstör många av de platser med högst potential i hela Luleå.
Luleå har växt enormt under senare år och kommunen vill fortsätta på samma spår.

Varför tror ni att det är så viktigt för politikerna att till varje pris bygga i centrum och gärna så högt som det bara går istället för att fortsätta expandera i stadens utkanter?

Vi är starkt kritiska mot när exploatering sker på bekostnad av kulturvärden. Det är en mycket bättre idé att bebygga tomma, människoovänliga parkeringsplatser om man ska bygga i centrum.

Har ni fått någon respons från kommunen?

I juni skickade vi ut vårt förslag till politiker och tjänstemän och några få gav uppmuntrade svar. Från officiellt håll har vi inte lyckats etablera någon bra dialog, även om vi hade ett bra samtal med stadsarkitekten i samband med seminariet den 17 januari.

Vi har dock fått väldigt mycket bra respons från allmänheten via media och de artiklar som har publicerats i Norrbottenskuriren.

Kommer ni ställa upp i tävlingen när den presenteras?

Egentligen hoppas vi att upplägget kring själva tävlingen läggs om så att rivning inte är en utgångspunkt och att man tar ett helhetsgrepp kring området istället för att bara titta på en tomt. Vi förutsätter dock att vi får lämna vår vision till betänkande, med tanke på vårt omfattande ideella arbete i frågan.