”Allmännyttan borde vara ett föredöme”

Mängder av fastighetsägare har under decennier bytt äldre hantverksmässigt framställda träfönster av kådrikt kärnvirke till nya som inte kan underhållas och har kort livslängd. Ett byte görs nästan alltid utan att en oberoende besiktningsman har undersökt om de ursprungliga fönstren verkligen behöver kasseras. Förfarandet får till följd att oerhört många hus förvanskas, sopberget byggs på och klimatmålen blir svårare att nå. Renoveringsraseriet har intervjuat en som verkligen vet hur man bör tänka inför ett eventuellt byte.

Anna Alvemur Lindh är Byggnadsantikvarie och certifierad sakkunnig kulturvärden. Hon har cirka 20 års erfarenhet av byggnadsvård och har under sitt yrkesliv arbetat med att inspektera mängder av fönster. Hon arbetar i dag på Bjerking, ett teknikkonsultbolag inom samhällsbyggnad.

Byggnadsantikvarie Anna Alvemur Lindh.

Varför är det viktigt att göra en oberoende besiktning inför ett eventuellt fönsterbyte?
— Det är viktigt ur flera aspekter. Det handlar om att få de fakta och den kunskap man behöver för att kunna fatta ett beslut som är rätt ur både ekonomisk, miljömässig, estetisk och kulturhistorisk synvinkel. Med rätt besiktning kan man få en sammantagen bedömning och rekommendation att ta ställning till. Ofta väger det ekonomiska argumentet tungt, men jag tror att man bör titta på de olika alternativen i ett längre perspektiv än vad man brukar göra. På kort sikt kan ett fönsterbyte verka mest fördelaktigt rent ekonomiskt, i stort sett aldrig i ett längre perspektiv (cirka 40 – 100 år) eftersom den beräknade livslängden för nya fönster gör att kostnaden för nästa uppsättning nya fönster vida övergår kostnaden för underhåll av äldre fönster under samma tid.

Allmännyttiga Familjebostäder kasserade dessa 1940-talsfönster i utmärkt skick. De ersatte dem med nya fönster som inte kan underhållas och som inte passar in i husets arkitektur. Det ytterst begränsade besiktningsprotokollet hävdade att originalfönstren var “fula”, som ett skäl till bytet.

— Många fastigheter som berörs av fönsterbyten i dag har höga kulturhistoriska värden. Som fastighetsägare har man ett ansvar att vårda och föra dessa värden vidare, samt att inte förvanska dem. Utöver det kulturhistoriska värdet, är värdet på en fastighet där man vårdat det ursprungliga uttrycket och materialen ofta högre även ekonomiskt, än samma fastighet förvanskad. Dessutom är kunskap och resonemang som en bra utförd besiktning förmedlar till stor nytta i de fall en besiktning faktiskt rekommenderar ett byte av äldre fönster. Är ett fönsterbyte oundvikligt kan nya fönster, med rätt kunskap, utformas så att byggnadens estetiska och kulturhistoriska värden inte behöver minska i så hög grad.

Så här ser Familjebostäders nya fönster ut som ersatte dem som hamnade i conatinern. Lägg märke till den kantiga profilen, lättmetallens “perfekta” yta och det faktum att de inte kan underhållas. Dessa fönster behöver bytas om cirka 40-50 år och bygger då på sopberget.


Vad bör ett besiktningsprotokoll innehålla?
— I rapporten tycker jag att det som besiktats (exempelvis fönstren) inledningsvis mycket kort ska sättas i sitt sammanhang; bakgrund, historik, ålder, beskrivning, byggnadens arkitekt, karaktärsdrag och kulturhistoriskt värde med mera, just för att öka förståelsen och kunskapen. Under besiktningen är det viktigt att titta lite runtomkring själva fönstret – beror drag och kallras på att fönstren är uttjänta? Eller är det brister i drevning och tätningslister? Kan en invändig extra glasruta göra skillnad? Är virket dåligt bara för att ytskikten har eftersatt underhåll och är hela fönstret uttjänt om bara bottenstycket visar på röta? Besiktningsrapporten bör sedan avslutas med ett resonemang och en sammantagen rekommendation.

Nya fönster minskar ofta ljusinsläppet eftersom aluminiumkarmarna är bredare än ursprungliga i trä. Enligt det knapphändiga besiktningsprotokollet uppgick kostnaden för att byta fönstren till cirka 4 miljoner kronor.

Vad kan konsekvenserna bli om man inte tar fram ett besiktningsprotokoll med en oberoende besiktningsman?
— Konsekvensen blir att ett stort beslut fattas utifrån bristfällig kunskap om befintlig status. Det är en omfattande process både att byta och att renovera en byggnads samtliga fönster. Oavsett om ett ogrundat beslut innebär att fönster av hög kvalitet byts ut i onödan, eller att äldre uttjänta fönster renoveras med bristfälligt resultat, kan okunskapen leda till minskat värde i fastigheten, både ekonomiskt och kulturhistoriskt.

Allmännyttiga bostadsbolaget Nyköpingshem skriver att dessa originalfönster från 1930-40-talen var “slut”. De ersattes med nya i aluminium och kommer att behöva bytas igen inom cirka ett halvt sekel.

Vad tänker du om att allmännyttan sällan eller aldrig har ett besiktningsprotokoll som underlag inför ett fönsterbyte?
— Om man följer en sedan tidigare framtagen underhållsplan är det nog lätt att tänka att man gör rätt, men när planen inte tar hänsyn till de kulturhistoriska värdena för byggnaderna och miljön som helhet begår man irreversibla misstag bara på grund av okunskap. Fönster utgör ett av de mest identitetsskapande värdena för en byggnad och rent mänskligt är det ofta just fönstren vi uppskattar stort i äldre byggnader. Med bättre förståelse för de värden och alternativ som finns, och med mer kunskap om vårt gemensamma kulturarv, skulle underlag och bedömning inför fönsterbyten förändras helt. Här borde allmännyttan inte bara ha krav på sig, utan de borde vilja vara ett föredöme! Att renovera det befintliga är alltid bättre ur hållbarbarhetssynpunkt, att ta hand om det redan byggda och vara rädd om redan framställt material borde alltid vara utgångspunkten.

Ursprungligt fönster som Nyköpingshem säger var “slut”. Ingen oberoende besiktningsman undersökte fönstren. “Ur vårt perspektiv är det ett alltigenom lyckat projekt.” skriver Carina Wilhelmson, kommunikationsansvarig på Nyköpingshem. Kostnaden för fönsterbytet uppgick till 3 957 500 kr inklusive moms.

Vad kan du säga om hur klimatmålen påverkas av alla fönsterbyten?
—Det är sorgligt på många sätt när vackra välgjorda fönster rivs ut i onödan. Ur miljösynpunkt är det naturligtvis fel väg att gå. Ska vi uppnå våra klimatmål måste vi tänka i alla led. Sparad energi vid ett fönsterbyte kanske inte väger upp mot den energi och de resurser som går åt för att tillverka det nya fönstret; som dessutom måste bytas igen inom 30-40 år. Vi måste förstås ta vara på det som finns. Förr valdes alltid det bästa kärnvirket för tillverkning av fönster och det märker vi i dag när fönster med kraftigt eftersatt underhåll kan renoveras och hålla i många, många år till. Fönster av hög kvalitet tillverkas även idag, men många håller tyvärr inte den kvalitet på virke eller utförande man skulle önska för ett hållbart byggande över tid.

Hjälp oss påverka
Vi på Renoveringsraseriet har hittills arbetat helt utan ersättning. Målet är att kunna få en dräglig lön för vårt arbete så att vi kan arbeta heltid och därmed påverka mer. För det behöver vi stöd. Gillar du det vi gör vore vi oerhört tacksamma om du ville stödja oss. Du kan till exempel bli månadsgivare via patreon.com/renoveringsraseriet

Du kan bli medlem genom att gå till renoveringsraseriet.se/bli-medlem

Du kan swisha valfri summa till 123 256 573 7.

Du kan också starta en insamling på Facebook till förmån för Renoveringsraseriet. Klicka här för att starta en insamling.

/Alfred Skogberg

Please follow and like us:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *