Vacker och ursprunglig port från cirka 1950.
Bild på ursprunglig port, en av många vi lyft i sociala medier under 2021.

Renoveringsraseriet är baserat i Stockholm men har hela Sverige som arbetsfält. Vi har följare från hela landet i våra sociala medier och får tips om ohållbara renoveringar i stora delar av Sverige. Vi har under våra första år rapporterat från exempelvis Nora, Gyttorp, Arvika, Säffle, Örebro, Askersund, Hjo, Strömstad, Koster, Hallsberg, Sundsvall, Gävle, Luleå, Malmö, med flera platser.

Debattext i Altinget

Vi har debatterat i Aftonbladet, Sydsvenska Dagbladet, Ny teknik, Svenska Dagbladet, Norrköpings tidningar och Altinget. Dessa tidningar har stor spridning och når många, inte minst via nätet.

Nationellt arbete

Vi granskar varför så många fastighetsägare slänger vackra och tidstypiska byggnadsdetaljer och ersätter dem med fulare av sämre kvalitet som inte kan underhållas, ett förfarande som innebär att de bryter mot EU:s avfallshierarki, som är en del av svensk lag (miljöbalken) sedan 2011. Detta är ett problem vi behöver komma till rätta med, både för att bevara värdefulla byggnadsdetaljer och för att nå klimatmålen. Att byta ut byggnadsdelar som går att underhålla i hundratals år mot nya som är underhållsfria och måste bytas med jämna mellanrum är inte förenligt med EU:s avfallshierarki. Vårt arbete är med andra ord lika viktigt i Malmö som i Kiruna.

Verksamhet

Renoveringsraseriet grundades i januari 2020 och utgår från Stockholm men arbetar i hela landet. Organisationen består av Gustav Bergström – generalsekreterare, Alfred Skogberg – ordförande, Erik Arnberg – ekonom och kassör och Sandra Såger – byggnadsantikvarie och ledamot

Framgångar och aktiviteter

Under 2021 uppmärksammade vi att Brf Kilian i Malmö tagit fram en påhittad rapport för att få byta ut ursprungliga och påkostade teakfönster. Styrelsen påstod i rapporten att det var omöjligt att renovera fönstren och att hantverkare påstått saker de aldrig sagt. Vi kontaktade Sydsvenskan och berättade om vad som hänt på våra sociala medier. Se text i Sydsvenskan. Uppmärksamheten ledde till att föreningens tillstånd drogs tillbaka och föreningen fick i stället renovera fönstren. 

Stolta pristagare

Vi vann också Nordiska konservatorförbundet Sveriges pris Bevare mig väl. Priset är det enda i sitt slag och syftet är att uppmärksamma framstående insatser inom kulturvården och stärka intresset för bevarande. Motiveringen är följande: “Med sitt engagemang och aktiva påverkansarbete har Renoveringsraseriet medvetandegjort en berd allmänhet om vikten av bevarande av vårt arkitektoniska kulturarv. Genom kunskapsspridning, kritisk granskning, och journalistisk påverkan har föreningen tydliggjort hur bevarandet av kulturarvet kan bidra till ett hållbart samhälle.”

Stadsdelsvandring

Under 2021 har vi erbjudit våra följare en fysisk stadsdelsvandring i Kärrtorp. På grund av Corona-pandemin har vi varit försiktiga med att erbjuda fler stadsdelsvandringar.

Vi har även producerat en digital stadsdelsvandring i Västertorp.

Podden Vackra hus och hemska renoveringar

Det här stationshuset i Grängesberg berättar vi mer om i vår podd.

Vi har under 2021 producerat sex avsnitt av podden Vackra hus och hemska renoveringar. De platser vi rapporterat om är Örebro, Gyttorp, Nora, Säffle, Arvika och Grängesberg. I podden besöker vi städer, berättar om intressanta arkitekter som bidragit till vårt byggnadsarv och vi granskar hur städer förvaltar byggnadsarvet.

#Vackrasteporten och #Vackrastebalkongen

Vi har anordnat tävlingen  #vackrastebalkongen år 2020 samt #vackrasteporten år 2021. Tävlingarna syftade till att uppmärksamma skönheten hos balkonger från 1930-1960-talet samt portar från 1930-1970. Dessa byggnadsdetaljer lever nämligen farligt vid renovering.

Digital föreläsning

Vi har under 2022 tagit fram en digital föreläsning där vi berättar om vårt arbete och varför det är så viktigt att bevara ursprungliga byggnadsdetaljer. Vi har även samma år tagit fram en digital föreläsning om arkitektur från 1880-1930. Den kan ses på vår Youtube-kanal

Samarbete med Svenska Byggnadsföreningen


Tillsammans med Stephan Fickler på Svenska Byggnadsföreningen har vi skrivit en debattartikel som Norrköpings tidning publicerade. 

Svenska Bostäder byter policy

Svenska Bostäder byter policy

Efter att vi under lång tid granskat hur Svenska Bostäder förvaltar sitt bestånd fick vi den 4 december 2020 ett mejl från Svenska Bostäders förvaltningschef Åsa Steen som skriver: ”/…/ Vi kan självkritisk säga att vi generellt sett kan bli bättre på att förlänga livslängden och bevara ursprungliga byggnadsdelar, vilket ni har uppmärksammat i ett antal inlägg.

Vi vill att ni ska veta att alla de exempel som ni lyfter i era mejl och inlägg når fram till rätt personer på våra respektive distrikt. Tack för att ni hjälper oss att bli bättre!”

Och därefter inträffade i december 2021 att Svenska Bostäder offentligt lägger om policy. Från att byta diverse byggnadsdetaljer när en fastighet renoveras till följande:
“Istället för att byta ut och slänga bort, vill vi vårda och reparera.

Istället för att vänta tills ett hus har stora renoveringsbehov, vill vi utföra mindre löpande underhåll.

Istället för att vi ska bestämma allt, vill vi bjuda in dig till att bestämma mer.

Istället för att evakuera vill vi att hyresgäster ska bo kvar under renoveringen.”

Läs mer genom att klicka här

Renoveringsraseriet i nyhetsmedier


Under 2021 har Sveriges Radio uppmärksammat oss flera gånger. Dels i God morgon världen, (en repris sändes i Tendens). Dels har Epstein och Nordengren intervjuat vår generalsekreterare Gustav Bergström. Och så även P4 Stockholm i samband med att de uppmärksammat Svenska Bostäders nya policy. 

Vår tävling #vackrasteporten uppmärksammades av flera tidningar. Exempelvis Expressen och Uppsala tidning

SVT Nyheter Småland intervjuade Renoveringsraseriet med anledning av att en kulturhistorisk byggnad riskerar att rivas.

Vår ordförande Alfred Skogberg fick ett heluppslag i tidningen Mitti samt intervjuades i tidningen Arkitekten.

Politikerträff


I december 2021 träffade vi två socialdemokratiska riksdagsledamöter för att lyfta våra frågor och få politiker på hög nivå att uppmärksamma det som händer. Se https://renoveringsraseriet.se/renoveringsraseriet-traffar-politiker/ 

Målgrupper

Renoveringsraseriet har flera målgrupper. Dels personer som redan är verksamma inom området. Det kan handla om hantverkare som fönsterrenoverare, murare, smeder och finsnickare. Dels finns det en växande grupp som mer och mer uppskattar vårt byggnadsarv och som engagerar sig i hur det förvaltas. Genom att fortsätta informera på sociala medier om hur många fastigheter som förvanskas når vi fler och fler. I skrivande stund har vi 25 000 följare på instagram och snart 10 000 på Facebook. I kombination med nya debattexter når vi ännu fler.

Framtiden

Vi arbetar långsiktigt genom att bland annat träffa medier och politiker för att infomera om vad som händer och därmed bidra till en reell förändring. Inför valet 2022 har vi tagit fram frågor för de politiska partierna som vi ska sammanställa så att våra följare lättare kan ta ställlning. Med ekonomiskt stöd kan vi fortsätta med våra dagliga inlägg på sociala medier, vi kan ta fram flera föreläsningar, vi kan producera vår podd Vackra hus och hemska renoveringar och vi kan erbjuda våra följare stadsdelsvandringar.

Så når vi målen

Under 2020 och 2021 har vi byggt upp stor trovärdighet. Vi får varje dag nya följare i sociala medier. Det leder till att vi når fler och kan påverka mer samt att många hör av sig. Under 2022 vill vi föreläsa för fler politiker och få många fler tidningar att rapportera om det vi gör. Därigenom bidrar vi till kunskap och att vårt budskap hamnar högre upp på den mediala och politiska agendan.

Utmaningar

Renoveringsraseriet drivs på ideell basis på vår fritid. De intäkter vi hittills samlat in har gått till verksamheten och för att bygga upp en buffert. Ingen lön eller arvode har hittills tagits ut. För att kunna resa i Sverige och producera vår podd har vi tagit ledigt från ordinarie sysslor. I kombination med att vi behöver få intäkter för att betala månatliga levnadskostnader har vi en stor arbetsbörda som kräver uppoffringar. Vår långsiktiga plan är att kunna försörja oss så att vi kan arbeta heltid med frågorna. För det behöver vi ekonomiskt stöd.